På flykt. I lördags tvingades kristna fly våldet i staden Mosul i Irak. Här ber de i en kyrka i Qaraqoush. Foto: AP
På flykt. I lördags tvingades kristna fly våldet i staden Mosul i Irak. Här ber de i en kyrka i Qaraqoush.  Foto: AP

Etniska rensningen
i Irak nonchaleras

Publicerad

Assyrierna riskerar att utplånas, en gång för alla, om Islamistiska staten annekterar det assyriska låglandet i Irak. Sveriges politiska ledares tystnad är skamlig, skriver Ninos Maraha och Olle Wästberg.

Den 22 juni var den första söndagen på 1 600 år som det inte hölls kristen gudstjänst i den stora irakiska staden Mosul. Och i lördags tvingades de sista kristna i väg från staden. En etnisk rensning pågår av assyrier på Nineveslätten i Irak. Och det sker i internationell medieskugga efter nedskjutningen av planet över Ukraina och det fortsatta kriget i Gaza. Fördömanden har kommit från påven och Ban Ki-Moon, men för sent och för tamt. Västvärldens - och Sveriges - politiska ledare tiger.

Den fundamentalistiska terroristorganisationen IS (Islamistiska staten) vill skapa ett sunnitiskt kalifat i Irak och utplåna de kristna. Kyrkor bränns, människor mördas - i en del fall genom korsfästning - och assyriska hem och butiker har markerats med bokstaven N, på arabiska i betydelsen "Nusrani", ett arabiskt ord för "kristen". Tusentals människor drivs på flykt. I Sverige finns hundratals assyriska familjer som lever i oro för vad som just nu händer deras släktingar.

Nineveslätten är centrum för ett av de äldsta folken i världen, en av de äldsta kristna kulturerna. Assyrier har sedan många år hotats av etnisk rensning. Under åren 1915-16 mördades omkring en miljon armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker i det som i dag är Turkiet. Det var ett folkmord som gick omvärlden förbi och som Hitler hänvisade till när nazisterna började Förintelsen. Världen brydde sig inte om folkmordet i det Osmanska riket. Varför skulle de då bry sig om morden på judarna?

Vi måste lära av historien. Den pågående etniska rensningen på Nineveslätten får inte nonchaleras av det internationella samfundet. Och läget är akut. Det är alltmer uppenbart att kampen mellan sunni, shia och kurder riskerar att splittra Irak och förinta Iraks ursprungsbefolkning.

Assyrier bär på en dröm om att få leva i fred och frihet på Nineveslätten i samexistens med andra minoritetsgrupper som yezidier och shabak. Men drömmen är bräcklig och deras rättigheter måste respekteras också av det regionala kurdiska styret, om den ska förverkligas. Samtidigt riskerar assyrierna att utplånas, en gång för alla, om IS annekterar det assyriska låglandet.

Assyrier och kurder har levt sida vid sida i tusentals år. Eftersom båda folkgrupperna har levt under förtryck bör det finnas stor förståelse för varandras hunger efter frihet. Västmakterna lovade assyrierna en egen stat efter folkmordet 1915, men bildade i stället Irak och i takt med att kurderna blev fler och starkare under 1900- och 2000-talet blev assyrierna färre och svagare. I dag står assyrierna på randen till utplåning.

Det kurdiska motståndet mot IS får inte utnyttjas till att flytta fram positionerna i det assyriska kärnområdet på Nineveslätten. Enligt en rapport som presenterades nyligen pekar Assyriska riksförbundet ut den kurdiska militärens framryckning som huvudanledning till att staden Al Hamadaniya tömdes på sin befolkning den 25-26 juni. Det vore djupt olyckligt om det skulle vara så.

Om Nineveslätten med sina tre icke muslimska folkgrupper ska kunna överleva i ett slags autonomi när shia, sunni och kurder drabbar samman är det helt avgörande med ett internationellt skydd. På samma sätt som kurderna fick efter Gulfkriget.

Ett lokalt självstyre är en lösning som innebär att assyrier kan leva i fred och i samexistens med andra folkgrupper i det land där assyrierna är ursprungsbefolkning. Detta är något som stöds av såväl den irakiska konstitutionen som den irakiska regeringen och den kurdiska regionala regeringen (KRG). Men efter IS ockupation av Mosul har allt kastats omkull. Tidigare ingångna överenskommelser och avtal om en demokratisering av Irak och skydd för de allra mest utsatta minoriteterna verkar inte gälla längre.

Den svenska regeringen har varit skamligt tyst om assyriernas situation i Irak. Nu måste frågan tas upp i FN och EU. Sverige bör i sitt internationella agerande omedelbart prioritera de kristna minoriteternas situation.

 

Ninos Maraha
är kommunalpolitiker i Södertälje och riksdagskandidat (FP) 

 

Olle Wästberg
har varit vice ordförande i Assyriska-syrianska flyktingfonden och statssekreterare (FP) i finansdepartementet.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida