OFFERFÖRRÖDAKHMERERNA. Skallar från massgravarna på "Dödens fält" utanför Phnom Phen i Kambodja. Foto: AP
OFFERFÖRRÖDAKHMERERNA. Skallar från massgravarna på "Dödens fält" utanför Phnom Phen i Kambodja.  Foto: AP

Erkänn att vi hade fel, Jan

Publicerad
Uppdaterad
Jag och Jan Myrdal åkte till Kambodja tillsammans 1978. Drygt trettio år senare hängs vi också ut ihop i Levande Historias reklamfilm för sin utställning om landet. I likhet med Myrdal ogillar jag filmen, trots att jag samarbetar med Levande Historia. Men där slutar nog likheterna.
Han och jag har i dag helt olika ståndpunkter om vad som hände i Kambodja. När Myrdal i Expressen i söndags erbjöd sig att "resonera i sak" är det därför en kastad handske jag gärna plockar upp. Han gled nämligen undan sakfrågorna väldigt enkelt i den debatt som blossade upp för tre år sedan då en bok om vår resa - "Pol Pots leende" - gavs ut. Myrdal skrev då bara att han inte såg någon orsak att "polemisera mot Gunnar Bergström: Att han nu ändrat världsåskådning är hans självklara rätt. Men han såg det han då skrev att han såg."
Att resonera i sak innebär för mig att se om det finns sakliga orsaker att ändra uppfattning. Det kan innebära att man får omvärdera det man såg utifrån nya fakta, förträngda fakta och nya värderingar.

Visst såg vi det vi såg i Kambodja - men vad såg vi egentligen? Under vår resa filmade vi exempelvis ett dammbygge. Då såg jag en beundransvärd satsning på ett framtida Kambodja utan svält, tack vare möjligheten till bevattning och dubbla skördar. I dag vet jag att vissa av dessa anläggningar rasat eftersom de var felbyggda, och - än värre - att detta projekt uppfyllde alla villkor för att kallas slavarbete.
Att omvärdera det jag såg i Kambodja blev nödvändigt på grund av nya fakta, exempelvis att 14 000 människor dödades i fängelset Tuol Sleng, och att gamla fakta trängde sig på. När jag återvände till Kambodja i höstas uppstod debatt i kambodjansk press. En insändare kommenterade då att vi inte protesterade vid åsynen av de utrymda städerna: "Hur mycket medkänsla och begåvning krävs för att förstå att det måste ha skapat ett oändligt lidande att på några dagar utrymma en stad på 2- 3 miljoner invånare".
Det är dags att erkänna när man har fel. Myrdal hänvisar till vad han tidigare skrivit och där står bland annat att han är "övertygad om att om Demokratiska Kampuchea kunnat fortsätta och fullfölja Pol Pots planer på att bygga landet med egen kraft [...] då hade khmererna varit i ett betydligt lyckligare läge i dag."
Myrdal har skrivit mera mångtydigt också, att det dog väldigt många under röda khmerernas tid och att det kanske var värre än vi först trodde. De senaste beräkningarna av döda talar om ca 1,6 miljoner döda av svält, umbäranden och avrättningar (Kiernan 2002). De direkt avrättade beräknas till cirka 500 000.
Är det inte dags att vara tydlig, Myrdal? För hur man än vrider och vänder på siffrornas detaljer är beläggen ofrånkomliga: röda khmererna var en massmördarregim och vi hade fel som stödde dem.

Jag möter ibland ståndpunkten att Myrdal är så ensam om att försvara Pol Pot att debatten därför är ointressant. Men det intressanta, även för den som inte djupdyker i Kambodjas historia, är frågan om hur vi kunde hamna så fel och om det alltid går så illa i länder som prövar kommunismen i handling. Kambodja gick ovanligt långt, men alla länder som kallat sig kommunistiska har utvecklats till förtryckarstater. Det vore intressant att diskutera och lära av detta med dem som fortfarande har sitt politiska hjärta till vänster. För när jag skriver om kommunismens resultat får jag annars främst hejarop från högerkrafter som ofta är lika enögda som vi var på vänsterkanten.

I Kambodja berättade en tidigare soldat för mig om sin tid i Röda Khmerernas armé:
"Man fick inte ställa frågor, bara lyda. Ledningen kunde göra svart till vitt och vi fick följa efter".
Myrdal efterlyser i Expressen "eftertanke, dubbeltänkande och resonemang."

GUNNAR BERGSTRÖM,
var medlem i den europeiska vänskapsdelegation som 1978 reste runt i Kambodja. I fjol återvände han för att be folket om ursäkt. Han bor i Vallentuna och jobbar med att utveckla behandlingsprogram mot kriminell livsstil.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag