Fastighetsskatten är inte det enda hotet mot pensionärers husfrid. 100 000-tals äldre drabbas också av förmögenhetsskatt, varnar Erik Ullenhag.
Häromdagen skrev Thomas Östros här på Sidan 4 om äldres ekonomi. Vad Thomas Östros glömde nämna var att vänsterpartiernas ekonomiska politik riskerar leda till kraftigt höjd skatt för de äldre som bor i eget hus och har betalat av sina lån. En utredning från riksdagens utredningstjänst, Rut, visar att den "skatt på förmögna", som oppositionen vill införa, i praktiken blir en förtäckt fastighetsskatt för många av landets äldre.
Vänsteroppositionen har gett besked om att skatterna ska höjas för att finansiera höjda bidrag. De försöker göra gällande att det framför allt är höjd skatt för "de rika" som ska betala alla ökade utgifter.
Två skatter som ska återinföras, och som vänsteroppositionen menar ska betalas av de "rika", är förmögenhetsskatten och fastighetsskatten. Men vem är det egentligen som kommer att få betala dessa skattehöjningar? Beräkningar från Rut visar att bördan i stor utsträckning läggs på Sveriges pensionärer.
Den föreslagna skatten på förmögenheter ska dra in fyra miljarder kronor till statskassan varje år. Socialdemokraterna föreslog i höstas en förmögenhetsskatt som innebar en skatt på en procent på alla nettoförmögenheter över ett visst belopp. I nettoförmögenheten inräknas även taxeringsvärden på hus minus eventuella lån.
I brist på tydliga svar från vänsterpartierna om hur de fyra miljarderna ska dras in är det rimligt att utgå ifrån socialdemokraternas tidigare presenterade modell.
Vid vilken storlek på nettoförmögenheten måste en sådan skatt börja gälla för att staten ska få in fyra miljarder kronor om året?
Enligt Rut behöver skatten då tas ut på nettoförmögenheter som överstiger 1,65 miljoner kronor för ensamstående och 3,3 miljoner kronor för samboende. Då behöver uppskattningsvis 226 000 hushåll betala förmögenhetsskatten, varav cirka 122 000 är ensamhushåll.
Bland dessa hushåll finns cirka 135 000 pensionärer. Pensionärerna är därmed kraftigt överrepresenterade bland dem som får betala skatten.
Många av dessa äldre har låga inkomster och en stor del av förmögenheten bunden i bostaden. För en ensamstående pensionär med en villa taxerad till tre miljoner kronor och betalda lån innebär en återinförd förmögenhetsskatt en årlig skattesmäll på 13 500 kronor.
Dessutom vill vänsterpartierna återinföra fastighetsskatten för villor med taxeringsvärde över 4,5 miljoner kronor. Ingen ska dock behöva betala mer än fyra procent av inkomsten i fastighetsskatt. Men det innebär att en ensamstående person som äger en sådan villa och som har mer än cirka 13 000 kronor i månadsinkomst ovanpå förmögenhetsskatten även får höjd fastighetsskatt.
Östros har pratat om att införa olika begränsningsregler för att de med lägre inkomster inte ska drabbas av de höjda skatterna. Men då måste hus med ännu lägre taxeringsvärden drabbas av förmögenhetsskatten, för att oppositionen ska få ihop sina fyra miljarder kronor.
Oppositionen vill sänka skatten för pensionärer med en dryg hundralapp mer i månaden än regeringen. Den verkliga effekten för de äldre som bor i hus och som har ansträngt sig och betalat av sina lån blir dock att de får höjd skatt.
Visst kan det låta bra när Thomas Östros talar om att det är de "rika" som ska betala de höjda skatterna. Men de som göms bakom beteckningen "de rika" kommer i många fall vara landets äldre.
Jag välkomnar en fortsatt debatt kring den ekonomiska situationen för landets äldre. Med Folkpartiet och Alliansen i regering kommer skatten för landets äldre att ha sänkts tre gånger. Dessutom innebär vår arbetslinje att fler människor kan ha ett jobb att gå till och en egen lön att betala räkningar med. Det gynnar landets äldre. Om fler arbetar stiger pensionerna. Mot oss står en vänsteropposition som talar om äldre, men som lägger förslag som gör att många äldre som bor i hus skulle drabbas av en rejäl skattesmäll.
ERIK ULLENHAG