De omfattande demonstrationer som nu pågår mot de styrande i många amerikanska delstater påminner om den protestvåg vi sett mot nedskärningspolitiken i Europa. De amerikanska upproren är tidstypiska och ska ses mot bakgrund av den ekonomiska krisen och det nya politiska läget efter mellanårsvalet 2010.

En majoritet av USA:s delstater dras med stora budgetunderskott och trycket på lagstiftarna att ta itu med dem växer. Kalifornien, New York, Illinois och Ohio är exempel på delstater med usla statsfinanser. Tea party-rörelsens framgångar i kongressvalen hjälpte republikanerna att återta majoriteten i representanthuset i Washington och i över hälften av delstaterna. Där dominerar nu en yngre generation av högerrepublikaner vars främsta önskan är att minska statsmaktens omfång federalt, delstatligt och lokalt, att inte under några omständigheter höja skatterna och att vägra att kompromissa.
En sådan politiker är Scott Walker, Wisconsins nyvalde guvernör, som nu använder den fiskala krisen som förevändning för att försöka driva igenom en ideologisk agenda. Hans plan innehåller en rad åtgärder som sägs gå ut på att minska delstatens underskott. Men det som väckt kritikernas vrede är förslagen om att de offentliganställda ska tvingas betala mer för sin hälsovård och sina pensioner och att kraftigt begränsa deras fackföreningars förhandlingsrätt. Facken ser förslagen som ett angrepp på sina hävdvunna rättigheter och som ett naket försök att ändra maktbalansen till republikanernas förmån. Fackledarna har sagt sig vilja göra vissa eftergifter mot att de får behålla förhandlingsrätten. Men guvernör Walker vägrar istadigt att ge efter.

Liknande förslag är på gång eller har redan genomförts i Indiana, Ohio och New Jersey, som också styrs av republikanska guvernörer. De offentliganställdas förhandlingsrätt har inte varit utsatt för ett så samlat angrepp på decennier. I grunden handlar det om en klassisk konflikt mellan höger och vänster, mellan de krafter som vill pressa tillbaka fackens och det offentligas makt och de som önskar bevara något slags maktbalans i samhället. I ett desperat försök att förhindra att förslagen kommer upp till omröstning har demokraterna i Wisconsins delstatssenat flytt till Illinois alltmedan stadshuset i Madison ockuperats av arga demonstranter.
De amerikanska fackföreningarna var som starkast i mitten av 1950-talet då 36 procent av de privatanställda tillhörde en fackförening. I dag har siffran sjunkit till ynka sju procent medan de fackligt ansluta inom den offentliga sektorn länge hållit sig omkring 35 procent. Det är om de offentliganställdas löner och villkor som striden nu handlar. Hittills har Barack Obama hållit en låg profil även om han vid ett tillfälle kallat den republikanska taktiken i Wisconsin för "en attack på fackföreningarna".

Striden i Wisconsin ger en försmak av den kamp som nu väntar i Washington om budgeten och de sociala välfärdsprogrammen. Ytterst visar den hur framgångsrik Tea party-rörelsen hittills varit med att sätta agendan för det politiska samtalet. I stället för terrorism, aborter och samkönade äktenskap har frågorna om budgetunderskott, sociala nedskärningar och statsmaktens omfattning hamnat i debattens centrum. Den part som utgår med segern i denna kraftmätning kommer att stå stark inför presidentvalet 2012. Hur det avlöper i Wisconsin kan avgöra hur det går i landet i stort.


ERIK ÅSARD