Reinfeldt och Borg skyller den höga arbetslösheten på krisen i Europa - men Tyskland, Österrike, Holland och Schweiz har varit bättre på arbetslöshetsbekämpning än Sverige, skriver Mikael Damberg.
Den borgerliga regeringen vann valet 2006 på löftet om att minska arbetslösheten och bryta utanförskapet. Väljarna ville pröva något nytt och uppfattade att alliansen hade rätt fokus. Halvtid in i andra mandatperioden är det dags för revision. Sex år med en borgerlig regering har onekligen gjort avtryck.
En granskning av Sveriges utveckling på tre avgörande områden - jobb, utbildning och näringslivets villkor - visar att:
Arbetslösheten har inte minskat - den har tvärtom ökat. Den säsongsrensade arbetslösheten är i dag 7,8 procent. Vid valet 2006 var den 6,6 procent.
För femte året i rad sjunker resultaten i grundskolan. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är i dag lägre än innan regeringen tillträdde.
Nyföretagandet i Sverige minskar i år och enligt en undersökning som Riksrevisionen har gjort är regelverket för företagare krångligare nu jämfört med hur det var för fem år sedan.
Regeringen har försökt att bemöta dessa fakta på olika sätt. När det gäller sysselsättningen talar de i dag snarare om absoluta tal i stället för den mer gängse modellen, andelen av befolkningen. På detta sätt har regeringen försökt skapa en illusion av att arbetsmarknaden har utvecklats bättre än vad den verkligen har gjort.
Europa har under de senaste åren upplevt en betydande tillbakagång. En finanskris har utvecklats till en skuldkris. I detta sammanhang har den svenska ekonomin och de svenska offentliga finanserna utvecklat sig relativt väl. Men arbetslösheten i allmänhet och ungdomsarbetslösheten i synnerhet är hög i Sverige - också i en europeisk jäm förelse.
Fredrik Reinfeldt och Anders Borg vill hävda att arbetslösheten i Sverige inte har ökat i samma omfattning som i andra länder i Europa. Men även här trixar regeringen med statistiken. Hur Sveriges utveckling ser ut beror ju givetvis på vilka länder man jämför med. I relation till Tyskland, Österrike, Nederländerna och Schweiz är utvecklingen i Sverige inte alls anmärkningsvärd. Tvärtom. Dessa länder har varit mer framgångsrika med att hålla tillbaka arbetslösheten än Sverige.
Sverige är ett modernt och framgångsrikt land. Vi svenskar är positiva till utveckling och öppna för omvärlden. Sveriges största tillgång är invånarnas arbete och kunskap. Det är förutsättningen för vårt välstånd och vår framtida utveckling. En hög arbetslöshet slår direkt på de offentliga finanserna och möjligheten att finansiera skola, vård och äldreomsorg. För varje människa är förmågan till egen försörjning också nyckeln till att kunna göra egna livsval, känna samhörighet och vara fri. Oavsett ur vilket perspektiv man ser det så är arbetslöshet ett slöseri med resurser.
Sverige kan bättre. I stället för att bort förklara de nedåtgående kurvorna med ny statistik och nya jämförelseparametrar borde regeringen ompröva sin politik.
2006 betonade Reinfeldt och Borg att politiska beslut ska grundas på fakta och vetenskap. Det är fortfarande en hedervärd ansats. I dag är min vädjan till regeringen densamma. Basera era politiska förslag på fakta och vetenskap. Var inte så dogmatiska. Håll inte fast vid politiska lösningar som inte visat sig fungera.
Mina två råd till regeringen är:
Analysera resultatet av er politik på ett mer riktigt sätt - ta del av oberoende statistik i utvärderingen.
Lyssna på oberoende experter och institut som utvärderat de senaste sex årens reformer. Exempelvis Konjunktur institutet, finanspolitiska rådet, Riksrevisionen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
På så sätt kommer ni att komma till nya slutsatser.
Er jobbpolitik har nått vägs ände. Reformerna är dyra, slår fel och har ingen eller mycket liten påverkan på arbetsmarknaden. Sverige förtjänar bättre.