Energifiaskot är på väg att stå oss dyrt

Publicerad

Sol, vind och vatten förmår inte producera mer än 2,3 procent av det tyska energibehovet - Sverige måste lära sig av det tyska fiaskot, skriver Stefan Fölster.

Samtidigt som FN:s klimatmöte i Polen inleds backar Tyskland nu rejält från sin "Energiewende", den klimatpolitik som beskrevs som världens mest ambitiösa, eller världens mest ogenomtänkta, beroende på vem man lyssnade på. Detta spelar stor roll eftersom Sverige står och väger mellan att följa det tyska experimentet eller att gå sin egen väg. Miljödebatten fram till valet kommer i hög utsträckning att handla om detta vägval.

Den tyska vägen har varit att subventionera förnyelsebar energi med stora bidrag till alla som producerar och matar in förnyelsebar energi i elnätet. Kostnaden betalas av elkonsumenterna. Samtidigt stängs kärnkraften av.

Koalitionsförhandlingarna mellan Angela Merkels Kristdemokrater och Socialdemokraterna landar nu i en kraftig minskning av subventionerna till vindkraft. Ambitionen för havsbaserad vindkraft halveras. De så kallade "feed-in"-tarifferna för de som matar in grön el skall begränsas. Delstaterna skall oftare kunna stoppa vindkraft. Ledande socialdemokrater vill rentav öka subventioner av kolkraft igen för att säkerställa att det finns en reserv när vinden inte blåser.

Foto: Roger Vikström
Varför sker då denna reträtt från den av alla partier så haussade energipolitiken? De som mest sneglar på opinionsläget hänvisar till att elkonsumenter dignar under bördan. En kilowattimme kostar redan en bit över 2 kronor och beräknas närma sig 3 kronor inom ett par år, jämfört med ungefär 1 krona och 60 öre i Sverige. Det är inte konstigt att de tyska "Grüne" tappade många väljare i förra månadens val.

Att opinionen vänder mot "Energiewende" har emellertid också en mindre plånboksmässig förklaring. Trots de ofantliga investeringarna, motsvarande halva den tyska statsskulden, har miljöeffekten inte blivit den utlovade. Sol, vind och vatten förmår trots all uppmärksamhet inte producera mer än 2,3 procent av det tyska energibehovet. Ytterligare 9 procent står biobränslen för, i huvudsak ved- och sopförbränning, vilka inte kan utökas obegränsat. Kol och gas har i stället täppt till en del av hålet som den hittills avstängda kärnkraften lämnat.

Sammantaget har det skapat ett resultat som är förödande för hela experimentet. Enligt Eurostat är Tyskland ett av ytterst få länder i Europa där koldioxidutsläpp ökade år 2012. Enligt preliminära siffror fortsätter ökningen 2013. Sverige har med ungefär samma konjunkturutveckling som Tyskland i stället minskat utsläppen ganska rejält.

Som salt i såren har också de utlovade gröna jobben smält bort. Den tyska solarindustrin har tappat 30 000 anställda de senaste åren. Flera studier bekräftar också att sysselsättningseffekter av miljösubventionerna varit små, eller negativa.

Det enda andra europeiska land (bortsett från Malta) som har ökande koldioxidutsläpp är Storbritannien. Av en händelse är det ett land som försökte med en egen "Energiewende", men upptäckte att det i stället leder till ökade utsläpp. Nu projekteras nya kärnkraftverk i full fart.

Den svenska motsvarigheten till "Energiewende" drivs för tillfället fram av starka krafter som vill öka stöden till förnyelsebar energi rejält. För uppblåsta subventioner vurmar numera inte bara flera partier utan också en kraftfull företags- och lantbrukarlobby som kan tjäna pengar på det.

Samtidigt propagerar Miljöpartiet och Vänstern mest för att stänga kärnkraften, men det är också Socialdemokraternas officiella ståndpunkt och Centern svajar i frågan. Även andra koldioxidfria energislag hotas av "miljöskäl". Den nyss publicerade vattenkraftsutredningen vill till exempel ställa krav som i praktiken tvingar en hel del vattenkraftverk att stänga.

Att experimentet "Energiewende" misslyckats i två stora länder med sitt mest fundamentala syfte, att minska utsläppen borde få alla varningsklockor att ringa i Sverige. Vi får inte sälla oss till de länder som till mycket hög kostnad ökar i stället för att minska utsläppen av drivhusgas. En klok svensk miljöpolitik bör fortsatt lita på utsläppsfri vatten- och kärnkraft tillsammans med en ekonomiskt hållbar utbyggnad av förnybar energi.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida