Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande. Foto: Jens L'EstradeKarl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande. Foto: Jens L'Estrade
Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande. Foto: Jens L'Estrade
Jeanette Bergström, LO-ekonom. Foto: LOJeanette Bergström, LO-ekonom. Foto: LO
Jeanette Bergström, LO-ekonom. Foto: LO

En vd-lön lika stor som 54 industriarbetarlöner

Publicerad

Det går nu 54 industriarbetarlöner på en genomsnittlig vd-lön.

Det är den största skillnaden i modern tid, skriver LO:s Karl-Petter Thorwaldsson och Jeanette Bergström.

Den senaste tiden har allt fler näringslivstoppar högljutt krävt en större lönespridning. Samtidigt ökar inkomstskillnaderna mellan den elit som finns på höga maktpositioner och vanliga löntagare. Klyftan är den största i modern tid. Näringslivstopparnas höga inkomster är dock inte motiverade utifrån ett konkurrensperspektiv. Bilden av en global arbetsmarknad för näringslivstoppar kan starkt ifrågasättas. Det visar LO:s nya granskning, Makteliten – klyftorna större än någonsin, som presenteras i dag.

I dag går det knappt 54 industriarbetarlöner på en genomsnittlig näringslivstopps inkomst. Det betyder att en toppchef inom näringslivet har en inkomst på mer än 1,5 miljoner kronor i månaden, att jämföra med en industriarbetare som tjänar 28 300 kronor i månaden. Det är den största skillnaden i modern tid. LO har också undersökt skillnaderna mellan en toppchef inom näringslivet och en låginkomsttagare. Det visar sig att den förstnämnde i snitt har en inkomst som är 77 gånger större än en vuxen utan gymnasieutbildning som arbetar i hotell- och restaurangbranschen med den lägsta avtalade lönen på knappt 20 000 kronor i månaden.

 

För 16:e året i rad redovisar LO inkomstskillnaderna mellan vanliga löntagare och Sveriges maktelit genom att jämföra maktelitens genomsnittliga inkomster med en genomsnittlig industriarbetares lön. Med rapporten vill LO synliggöra de ekonomiska villkoren för dem med stor makt. Undersökningen speglar maktelitens inkomstutveckling mellan 1950-2014 och omfattar närmare 200 maktpositioner. Vi undersöker anställda på maktpositioner inom bland annat näringsliv, politik och ekonomi och därför ingår inte bara kapitalstarka ägare. Undersökningen följer inkomstutvecklingen för utvalda maktpositioner och inte enskilda personer.

Det vi ser är en utveckling som går åt fel håll. Sverige har länge varit ett av världens mest jämlika länder, det är inte bara i LO:s undersökning som den växande ojämlikheten märks. OECD har visat att inkomstskillnaderna mellan de med högst inkomst och de med lägst ökar mer i Sverige än i jämförbara länder. I ljuset av allt större inkomstskillnader ställs frågan om representation och demokrati på sin spets. Sverige riskerar att bli ett land med en maktelit som har allt sämre förståelse för de ekonomiska villkoren och den verklighet som många av LO:s medlemmar möter i sin vardag. Detta riskerar i sin tur att påverka hur makteliten uppfattar och beskriver samhällsutvecklingen, vilket kan forma politikens innehåll.

 

Den växande inkomstklyftan mellan vanliga löntagare och makteliten beror på att näringslivstopparnas inkomster ökar snabbt. I årets undersökning har vi därför också granskat den globala arbetsmarknaden för högt uppsatta chefer. De höga vd-lönerna brukar vanligtvis motiveras av att ersättningen behöver vara konkurrenskraftig i ett internationellt perspektiv för att kunna attrahera kompetenta ledare. Detta under föreställningen att företagsledare agerar på en gränsöverskridande arbetsmarknad. Vår undersökning visar tvärtom att personer på ledande poster som har ett annat medborgarskap än det som är företagets hemvist är mycket ovanliga. Vd-posterna tillsätts i stället främst genom inhemska internrekryteringar.

Vår genomgång tyder på att det är få svenska företagsledare som verkar på en global arbetsmarknad. Trots det är det sällan man hör näringslivet ifrågasätta det orimliga i näringslivstopparnas höga löner. Däremot hör vi nu allt fler röster som kräver sänkta ingångslöner, vilket riskerar att pressa ned lönerna för alla vanliga löntagare. Det innebär ännu större inkomstklyftor som leder till ett samhälle där även människor med jobb tvingas in i bidragsberoende för att kunna försörja sig. Vår utgångspunkt är en annan, vi är övertygade om att ökade inkomstklyftor är skadligt för vårt land. Sverige ska i stället vara ett land som håller ihop. Ett land där alla ska kunna leva på sin lön.

 

Karl-Petter Thorwaldsson

LO-ordförande

Jeanette Bergström

LO-ekonom

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag