Helena Looft Foto: Kerstin LoenbergHelena Looft Foto: Kerstin Loenberg
Helena Looft Foto: Kerstin Loenberg
Vill du prata med någon? Nja, det verkar krångligt, du får klara dig med fem KBT-samtal, tack och adjö, skriver Helena Looft.Vill du prata med någon? Nja, det verkar krångligt, du får klara dig med fem KBT-samtal, tack och adjö, skriver Helena Looft.
Vill du prata med någon? Nja, det verkar krångligt, du får klara dig med fem KBT-samtal, tack och adjö, skriver Helena Looft.
Foto: LENNART REHNMANFoto: LENNART REHNMAN
 Foto: LENNART REHNMAN

El och piller botar inte alla psykiska problem

Publicerad

Jag kan vittna om att terapi hjälper. Jag är inte rädd för att återfalla i något av mina destruktiva beteenden heller eftersom jag har lärt mig att handskas med mina känslor på ett vettigt sätt, skriver Helena Looft.

Jag är evigt tacksam för mina terapeuter, det är deras förtjänst att jag lever i dag. Men nu är andra människors möjligheter att få hjälp med sin psykiska ohälsa hotad. Jag skriver detta för dem.   

Jag har gått i terapi i över 20 år. Knappt hälften har varit landstingsfinansierad, resten har jag betalat själv. Ibland tar det tid att bli en frisk, sund, vettig människa, om man inte har fått lära sig vissa grundläggande färdigheter under uppväxten, som att ta hand om sina egna känslor och tro på sig själv och sin egen verklighet. Att ha psykiska problem är ett stort lidande, det är något man behöver hjälp med – ofta av en utomstående, utbildad, klok person som kan se saker och ting ur ett annat perspektiv.   

 

LÄS MER: Psykisk ohälsa är meningen med livet 

 

Socialstyrelsen har i sina nya riktlinjer för behandling av depression och ångest planer på att skrota alla former av psykodynamisk terapi. Den som behöver det måste alltså gå till en privat terapeut och betala 800 kronor per gång – i dag, som ensamstående mamma, skulle jag inte ha haft råd med det. ​ 

Människor är individer, det gäller naturligtvis även dem som har psykiska problem. Vi behöver olika sorters hjälp. Somliga mår bättre av mediciner, andra av terapi, åter andra av både och. Ledstjärnan i vårt samhälle är valfrihet, men när det gäller våra själar ska alla tryckas in i samma form. Är du deprimerad? Var så god, det är elbehandling och psykofarmaka som gäller. Vill du prata med någon? Nja, det verkar krångligt, du får klara dig med fem KBT-samtal, tack och adjö.    

Ledstjärnan i vårt samhälle är valfrihet, men när det gäller våra själar ska alla tryckas in i samma form. 

Men vi människor är påverkade av komplexa motiv och drivkrafter som har att göra med vår historia, familjebakgrund, uppväxt och kultur. Det är det som är grunden i psykodynamisk terapi – man ser människan som en helhet. Självklart, kan man kanske tycka, men den här synen på människan är inte så inne just nu. I Sverige år 2017 är det neurobiokemiska förklaringsmodeller som gäller, och man vill bota människor med mediciner och elbehandlingar.  

Mina psykiska problem har yttrat sig på olika sätt – i tonåren hade jag anorexia och sedan fick jag diagnosen borderline eller, som det stod i min journal, “gränspsykotisk personlighet”. När jag väl fick upp ögonen för att mitt lidande faktiskt kunde ha orsaker, att det inte bara var något som dök upp från ingenstans, så insåg jag att psykodynamisk terapi var min väg. Jag ville hitta de där orsakerna och göra något åt dem. Det vill säga: Mitt liv var problematiskt för att det hade tappat all riktning och mening, jag hade gått vilse någonstans i mina relationer och omgivningen kunde inte bemöta mig som den jag var, på gott och ont.   

 

LÄS MER: Psykisk sjukdom är något man har, inte är 

 

Eftersom Socialstyrelsens riktlinjer ännu bara är på planeringsstadiet så finns det en chans att säga ifrån. Uppropet Rör inte min terapi får in patientperspektivet i debatten. Vi måste prata om terapins plats i offentlig vård och inspirera människor att våga söka terapeutisk hjälp. Hundratals patienter har, i samband med att de skriver på uppropet, delat med sig av sina terapiberättelser. Det är rörande läsning, personliga vittnesmål om hur samtalsterapi har blivit en väg upp ur djupa depressioner och svår ångest mot ett meningsfullt liv.  

Jag kan vittna om att terapi hjälper. I dag är jag fri från alla mina symtom. 

Min historia är en av dessa berättelser. Jag kan vittna om att terapi hjälper. I dag är jag fri från alla mina symtom. Jag är inte rädd för att återfalla i något av mina destruktiva beteenden heller eftersom jag har lärt mig att handskas med mina känslor på ett vettigt sätt. Men jag hade aldrig kommit så här långt utan mina terapeuter.    

 

Helena Looft

författare

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag