Åsa Romson, Stefan Löfven, Anna Kinberg Batra och Annie Lööf. Foto: Suvad MrkonjicÅsa Romson, Stefan Löfven, Anna Kinberg Batra och Annie Lööf. Foto: Suvad Mrkonjic
Åsa Romson, Stefan Löfven, Anna Kinberg Batra och Annie Lööf. Foto: Suvad Mrkonjic
Josefin Utas, kommunpolitiker (MP), anser att DÖ är skapat av politikerna – för politikerna. Foto: PrivatJosefin Utas, kommunpolitiker (MP), anser att DÖ är skapat av politikerna – för politikerna. Foto: Privat
Josefin Utas, kommunpolitiker (MP), anser att DÖ är skapat av politikerna – för politikerna.  Foto: Privat

DÖ är en skam för demokratin

Publicerad

Decemberöverenskommelsen är ett verk av politiker, för politiker. Vad hände med folkets vilja?

Politikerna har mer att värna än det egna partiets politik – nämligen medborgarnas förtroende, skriver miljöpartisten Josefin Utas.

I förrgår röstades regeringens budget igenom i riksdagen. Som miljöpartist borde jag kanske glädjas, men precis som i en tävling känns det svårare att glädjas över en vinst där spelet inte gått riktigt rätt till.

Budgeten röstades igenom på grund av den så kallade decemberöverenskommelsen som har gjorts mellan sex av riksdagspartierna. Den innebär att en minoritetsregering kan få igenom sin budget, även om det saknas majoritet för den i riksdagen. Det här är fel anser jag. Folket borde stå bakom själva innehållet i budgeten, inte bara den överenskommelse som ingåtts som ger minoriteten hela makten över budgeten.

 

Överenskommelsen framhävs som en nödvändighet. ”Landet måste gå att styra” sägs det. Och ”det hade blivit politiskt kaos” om den inte hade slutits eftersom Sverigedemokraterna har hotat att fälla varje regering som inte rättar sig efter deras krav.

Saken är att vad som går att uppnå bestäms av ambitionsnivån hos politikerna. Uttalandena speglar politikernas ovilja att släppa prestigen och hitta nya samarbeten och möjligheter. Överenskommelsen handlar således om att förenkla politikernas eget jobb och slippa kompromissa. Den är ett verk av politiker, för politiker. Vad hände med folkets vilja?

Politikerna har mer att värna än det egna partiets politik. Nämligen medborgarnas förtroende för demokratin, politiken som helhet samt dess företrädare politikerna.

Fler och fler medborgare upplever att de saknar ett alternativ att rösta på, ett parti som de kan känna samhörighet med och politiker som för deras talan. När politikerna distanserar sig genom att skapa egna regler som gynnar dem själva påverkas synen på dem och på partierna. Klyftan mellan folket och politikerna växer.

 

Samhället är under stor och snabb förändring och det finns en oro bland medborgarna om hur framtiden kommer att se ut. I detta läge är det särskilt viktigt med en stabil politik som är stadigt förankrad hos folket. Folket och politikerna måste gå i takt.

På riksplanet styrs politiken tyvärr allt mer av markeringar och signaler som lett till låsningar och byggandet av murar som hindrar framdriften av politiken. Det finns en föreställning om att samarbete eller kompromisser med andra är att ge upp sig själv och sin politik. Det är naturligtvis helt felaktigt. Att man försöker få igenom sin politik så långt det bara går, men accepterar att man inte får hela sin vilja igenom, är inte ett nederlag utan hedervärt.

Vi behöver inte mer polarisering i Sverige, snarare fler nyanser. Vi borde arbeta på att mötas mer och bygga fler broar. Politikerna borde gå före i detta avseende och visa att det går att verka tillsammans i en anda av respekt, trots olika åsikter.

Demokratin ska inte tas för given. Den förutsätter att människor är beredda att stödja och upprätthålla den. Politiska överenskommelser bör vara av sakpolitisk karaktär - inte göras för att säkra makt och sätta folket åt sidan.

 

Åtta partier finns i riksdagen i dag. Jag kan inte köpa att dessa genom samtal och förhandling inte skulle kunna komma fram till en budget som en majoritet av ledamöterna i riksdagen kan stå bakom. Det ska inte behövas någon decemberöverenskommelse.

Politikerna måste sluta sura över att det politiska landskapet inte ser ut som just de önskar och i stället börja hugga i. Öppenhet, ödmjukhet och samarbete är vägen framåt. Det är att ta ansvar.

 

Josefin Utas, kommunpolitiker (MP) i Sollentuna

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag