Lena Holm. Foto: Majblomman/Anna Sigvardsson.
Lena Holm. Foto: Majblomman/Anna Sigvardsson.
Lisa Förare Winbladh. Foto: Privat.
Lisa Förare Winbladh. Foto: Privat.
Foto: Shutterstock.
 Foto: Shutterstock.

Diskutera pengars värde i varje klassrum

Publicerad

Barn som har det svårt skriver varken debattartiklar eller medborgarförslag.

De ser att mamma är ledsen, märker att kompisarna har riktiga vinterjackor och längtar till måndag när man får frukost i skolan, skriver Lena Holm, generalsekreterare på Majblomman.

”Hon har inga vänner. Vill därför sätta henne på en aktivitet, till exempel skridskoskola för att kunna träffa några tjejer i hennes ålder.”

Så berättar en förälder om sin dotter i en ansökan om ekonomisk hjälp från oss. Med ett par meningar ringar hen in två förödande komponenter i vardagen för ekonomiskt utsatta barn. Den ena är frånvaron av materiella ting och vardagliga aktiviteter. Den andra är isoleringen som följer med ekonomiska begränsningar, och vad livet gör med den som tvingas växa upp utan gemenskap med jämnåriga.

I veckan som gick blossade en välbehövlig debatt om långvarig ekonomisk utsatthet upp. Lisa Förare Winbladhs initierade exempel i en debattartikel (Expressen 23/2) om fattigdomens faktiska pris har satt ljus på en problematik som Majblomman får brev om varje dag. Men det som utmärker vår analys är barnperspektivet.

Som vuxen kan man i många fall artikulera och analysera den situation man befinner sig i, även om den är fullständigt låst. Att kunna lyfta blicken, ringa in systemfel och efterlysa politiska beslut är kanske inte till tröst när kontot är tomt en vecka innan barnbidraget kommer, men det ger ett samhälleligt perspektiv som barn omöjligen kan ha.

 

LÄS MER: Få vet hur dyrt det är att vara fattig

 

Barn som har det svårt skriver varken debattartiklar eller medborgarförslag. De ser att mamma är ledsen, de märker att kompisarna har riktiga vinterjackor och de längtar till måndag när man får frukost i skolan.

Möjligen ser de sin egen situation som en konsekvens av mammas sjukskrivning, men inte av att samhälleliga system brister.

Barn i ekonomisk utsatthet tenderar tvärtom att individualisera, och ta ansvar genom att prioritera bort sina egna behov. Det handlar om allt från att skona mammas samvete genom att inte ”vilja” ha nya vinterstövlar till att bli ”sjuk” när fritids ordnar utflykt med obligatorisk matsäck och utrustning. Barnen som vi möter exkluderar inte sällan sig själva från gemenskapen med kompisarna, på bekostnad av sin egen hälsa och framtid.

Alla som växer upp har inte samma förutsättningar, men vuxenvärlden måste se till att de system som ska vara kompensatoriska faktiskt fungerar när det gäller. För vissa av de barn som vi stöttar är skolan och fritids den trygga punkten och räddningen i tillvaron.

Men långt ifrån alla kommuner låter barnperspektivet prägla berörda sektorer så att barns rättigheter verkligen tillgodoses. Detta trots att det ofta rör sig om tydliga, konkreta åtgärder med förankring i skollagen. Som att matsäcken är gratis så att tolvåringar slipper skolka från friluftsdagen. Eller att fritids är öppet som vanligt när klasskompisar reser till fjällen.

 

Vidare vill Majblomman se fler pedagogiska samtal om ekonomisk utsatthet. Barn behöver som sagt perspektiv. Det borde vara rutin att diskutera pengars värde, bristande ekonomi och allas lika värde, i varje svenskt klassrum. Barn som lever med pressad ekonomi behöver förstå att de inte behöver skämmas eller ta ansvar för att familjen inte har råd, och att det borde finnas möjligheter också för dem.

Barnfattigdom är inte bara ett resultat av föräldrars handlingar och beslut, utan också av att samhälleliga funktioner inte räcker eller träder in där de ska enligt lag. Generellt är svenska kommuner för dåliga på strategiska insatser för att möta sina yngsta medborgares utsatthet.

Det ser vi varje vår när vi sammanställer Majblommans kommunrapport om barns villkor från norr till söder. En rad kommuner saknar ett ordentligt, djupgående barnperspektiv och barn som har det svårt, gång på gång.

 

Lena Holm

Generalsekreterare Majblomman

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida