Gustav Fridolin (MP). Foto: (C) Pelle T Nilsson / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURESGustav Fridolin (MP). Foto: (C) Pelle T Nilsson / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES
Gustav Fridolin (MP). Foto: (C) Pelle T Nilsson / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES
Jan Björklund (L). Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅNJan Björklund (L). Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Jan Björklund (L).  Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅN

Det ska inte finnas skilda världar i skolan

Publicerad

Medan min företrädare stolt satsade på elitskolor utformades ett statsbidragsystem som gav minst till de som behövde det mest, skriver Gustav Fridolin (MP).

Det finns inte ett svar på vad Sverige är. Sverige är urstark ekonomi och historiskt låg ungdomsarbetslöshet. Men Sverige är också segregation och klyftor. Sverige är fredagsmys och skidsemestrar, men också inkassokrav, att vända på slantarna och vänta på barnbidraget.

Därför går också Sveriges elever till första skoldagen med olika förutsättningar. Skolans uppdrag är att ändå klara att ge alla barn samma möjlighet att växa till att bli den bästa vuxen man kan bli. Och det här var en gång den svenska skolans själ: Alla barn, oavsett uppväxtvillkor, fick en ärlig chans. Ingen lämnades efter.

Så ser det inte ut längre. TIMSS-mätningen var ett kvitto på det hårda arbete lärare och elever gör. Resultaten i matematik och naturvetenskap vänder uppåt. Men klyftorna fortsätter öka. Om du har många böcker hemma och en egen vrå att läsa läxor påverkar resultaten.

Det är här vi hittar skiljelinjen i svensk skolpolitik. En skola som inte är bra för alla, riskerar till slut inte vara bra för någon. De starka skolsystemen i världen är jämlika, ger alla elever goda förutsättningar.

 

Men så såg inte den förra regeringens skolpolitik ut. Medan min företrädare stolt satsade på elitskolor, utformades ett statsbidragsystem som gav minst till de som behövde det mest.

Av 7 miljarder som staten betalade ut i statsbidrag under den borgerliga regeringens sista år riktades bara 7 miljoner aktivt till skolor med tuffa förutsättningar. Det är 0,1 procent av statsbidragen.

För att bygga Sverige som kunskapsnation gör vi nu tvärtom. Staten tar större ansvar för skolorna med tuffast förutsättningar. De stora nya investeringar som nu görs riktas mer till dem som behöver det mest. Vi bryter med nedskärningarna. Från 10 000 färre anställda under förra regeringen, till 13 000 fler under de senaste två åren. Det ger mer tid för de elever som behöver skolan mest. En läsa-skriva-räkna-garanti ger starkare stöd i tidiga åren. Elevhälsa och bemannade skolbibliotek är bra för alla, men viktigast för dem som mår dåligt eller inte har så många böcker hemma.

 

I programmet "Samverkan för bästa skola" går staten in med konkreta insatser i skolor som kämpar mot svåra utmaningar. Flera av investeringarna för en jämlik skola vill Liberalerna stryka i sitt budgetförslag. I stället lägger man pengar på nya stora skattesänkningar. Det handlar inte om skattelättnader för de flesta, alla som tjänar under 34 000 i månaden kammar noll med Liberalerna budgetförslag. I stället ska de som har månadslöner på över 51 000 i snitt få nästan 20 000 i årlig skattelättnad.

Att skära i skolan och ge till dem som har mest är för mig en märkligt oliberal prioritering när klyftorna växer. I kväll möter jag Jan Björklund i en partiledarduell i TV4. Då hoppas jag han kan förklara hur de tänkt.

På tisdag kommer resultaten från PISA-testen. Där mäts också hur jämlikheten utvecklas. När Sverige var ett land med höga resultat var vi också ett land med en bra för skola för alla, inte några. Dit ska vi igen. Det ska inte finnas skilda världar i den svenska skolan.

Sverige ska vara ett land som hänger ihop igen. Det kräver att vi investerar i jobb, i tryggheten i förorterna, i landsbygdens möjligheter. Men mest av allt kräver det en riktigt bra skola där ingen lämnas efter.

 

Gustav Fridolin (MP)

Språkrör

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag