Staffan Lindberg. Foto: Markus MarceticStaffan Lindberg. Foto: Markus Marcetic
Staffan Lindberg. Foto: Markus Marcetic
Barnmorskan Ellinor Grimmark. Foto: PrivatBarnmorskan Ellinor Grimmark. Foto: Privat
Barnmorskan Ellinor Grimmark. Foto: Privat

Det offentliga har ingen religionsfrihet

Publicerad

En barnmorska har ingen rätt att kräva att staten ska börja tillämpa lagen olika på grund av religion eller annat. Passar inte det får man välja ett annat yrke, skriver professorn Staffan Lindberg.

REPLIK.

Läraren och konservativa skribenten Frida Park skriver på Expressen Debatt (26/1) att barnmorskan Ellinor Grimmark självklart inte ska behöva utföra abort. Hon lägger också till bland annat att ”rätten till samvetsfrihet innebär att det inte är staten som i första hand definierar vad som är moraliskt riktigt - utan individen själv.” Sedan följer en rad argument staplade på varandra med oklart sammanhang som lätt vilseleder läsaren om vad som står på spel här. Låt oss ta utgångspunkt i pudelns kärna, det vill säga samvetsfriheten.

Vad Frida Park helt enkelt inte verkar ha förstått är att det offentliga, det vill säga stat, kommun, och landsting, varken har religionsfrihet eller samvetsfrihet. Tvärtom säger vår grundlag (Regeringsformen 1 kap. 1§) att ”den offentliga makten utövas under lagarna.”

 Detta betyder att varje individ som ikläder sig rollen som offentlig maktutövare – till exempel genom att arbeta som barnmorska och då tillgodose att varje individ som söker vård inom detta område får det denne har rätt till – måste följa lagen. Punkt slut. I detta fall ger lagen alla kvinnor rätt till abort, och varje företrädare för det offentliga måste tillgodose den rätten.

Etiska dilemman som individer kan känna i sådana situationer får sådana som Ellinor hantera privat, det vill säga välja ett annat yrke eller försöka hitta någon privat, icke-skattefinansierad institution där hon kan få sina privata angelägenheter tillgodosedda. Hon har ingen rätt att kräva att staten ska börja tillämpa lagen olika på grund av sin personliga övertygelse vare sig den är grundad i religion eller annat.

 

LÄS MER: Klart att barnmorskan inte ska behöva abortera

 

Det är lätt att föreställa sig vad ”samvetsfrihet” skulle kunna innebära. Lärare som Frida Park själv kanske inte tycker att dennes samvete (med hänvisning till Gamla Testamentet) tillåter att undervisa om evolution utan vill predika som sanning att Gud skapade världen på sex dagar. Ska en ortodox busschaufför kunna neka ensamma kvinnor att åka med dennes buss av samvetsskäl?  

Tänk er åklagaren som av samvetsskäl och med hänvisning till religion inte väcker åtal mot en våldtäktsman därför att denne erbjuder sig att gifta sig med offret.

Föreställ er polismannen som enligt sin ”samvetsfrihet” inte kan tillåta sig gripa en person vilken försvarat familjen heder genom att kasta ut dottern från balkongen. Skulle jag, om jag var muslim, kunna neka till att utföra mitt jobb i det offentliga på fredagar för att mitt samvete säger att jag måste vara i moskén?

Detta är bara några exempel på hur argumentet om samvetsfrihet på ett område är ett sluttande plan som leder till urholkning av likhet inför lagen och individens rättigheter.

 

Men det är naturligtvis inte avsikten i det förekommande fallet. Avsikten är att med stöd av ”Alliance Defending Freedom” i det långa loppet kringskära rättigheter som abort så mycket som möjligt, och i förlängningen få in mer och mer av kristen konservativ teologi i hur samhället styrs, och ta oss tillbaka till en tid när kvinnors kroppar och liv styrs av män i hög grad. Detta har man till stor del redan uppnått i USA, tyvärr. Nu har man siktat in sig på Europa och Sverige. Vare sig Frida Park avser detta eller inte, gör hon sig till ett redskap för dessa krafter.

 

Staffan Lindberg

Professor och föreståndare, Varieties of Democracy institutet, Statsvetenskapliga

institutionen, Göteborgs universitet

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag