Isak Skogstad Foto: Björn Terlegård / FOTOGRAF BJÖRN TERLEGÅRDIsak Skogstad Foto: Björn Terlegård / FOTOGRAF BJÖRN TERLEGÅRD
Isak Skogstad Foto: Björn Terlegård / FOTOGRAF BJÖRN TERLEGÅRD
Foto: Christer Wahlgren / FOTOGRAF CHRISTER WAHLGRENFoto: Christer Wahlgren / FOTOGRAF CHRISTER WAHLGREN
 Foto: Christer Wahlgren / FOTOGRAF CHRISTER WAHLGREN

Det går inte att googla sig till det läraren lär ut

Publicerad

Att svenska elever är kreativa är en utspridd myt och den används dessvärre för att bortförklara de fallande kunskapsresultaten.

Vi behöver en skola som rustar eleverna med fakta, skriver Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Det sägs att eftersom var man har tillgång till Google i sin telefon är faktakunskaper onödigt.

 Den naturliga följden av detta synsätt är att lärarens roll förändras, från en kunskapsförmedlande auktoritet till en inspirerande coach. Varför ska verb tragglas och multiplikationstabellen repeteras när alla svar finns ett knapptryck bort? Gammalmodigt! Skolan behöver ett nytänk i form av en modern kunskapssyn; en syn som fokuserar på förmågor som kritiskt tänkande, problemlösning och kreativitet.

Det första stycket är ett fabricerat exempel på ett synsätt jag stöter på allt oftare i skoldebatten. Men att förändra skolan i ovan nämnd riktning är fel väg att gå. Det finns nämligen ingen motsats mellan faktakunskap och förmågor som kritiskt tänkande, problemlösning och kreativitet. Det är tvärtom. Att kunna lösa problem, att se saker och ting ur nya perspektiv och att ha ett kritiskt tänkande förutsätter kunskap i den traditionella bemärkelsen, alltså faktakunskap.

I den del av Pisa-undersökningen som mäter elevernas kreativa problemlösningsförmåga presterar de matematiskt kunniga eleverna bäst. Det är således mer sannolikt att påträffa kreativa elever i Singapore än i Sverige. Att lösa komplexa problem kreativt kräver föga förvånande en verktygslåda, vars redskap består av kunskap.

 

LÄS MER: Den svenska skolan behöver mer disciplin 

 

Att svenska elever är kreativa är en utspridd myt, och den används dessvärre för att bortförklara de fallande kunskapsresultaten. Att kunskap står i motsats till kreativitet är en osanning.

Visst, Sverige är ett av världens mest innovativa länder och har gett upphov till framgångsrika företag, men det är inte dagens skolas förtjänst. Det var inte längesedan svensk skola presterade väl. Många studier visar vikten av en stark skola för ekonomisk utveckling och gynnsamt företagsklimat.

Men hur är det med källkritik, är det inte något som en modern skola bör fokusera på? Självfallet.

Källkritik är kanske viktigare än någonsin förr, inte minst på grund av det förändrande medielandskapet. Men även ett kritiskt tänkande förutsätter kunskap. Den kunnige låter sig helt enkelt inte luras lätt, felaktigheter blottläggs omedelbart och källans trovärdighet bedöms efter innehållets sanningshalt. Kunskap är medicin mot att bli lurad.

Vissa hävdar att det är viktigare att kunna formulera frågor än att sitta inne på svaren. Men frågan som metod betraktat förutsätter även den kunskap. Det är utifrån vetandet frågor kan formuleras.

 

LÄS MER: Skolan ska inte följa barnens önskan 

 

Som professor Daniel Willingham har konstaterat så måste faktakunskaper föregå förmågor.

Ta fotboll som exempel. Du blir inte ett fotbollsproffs om ditt fokus ligger på att träffa bollen när du dribblar.

 Då blir det omöjligt att fokusera på mer komplexa ting, så som anfallsstrategier. Detsamma gäller matematik. Behärskar du inte multiplikationstabellen utantill, blir det genast mer bekymmersamt att lösa mer komplexa ekvationer.

Företrädare av den moderna kunskapssynen är inte helt fel ute. Många förmågor som de förespråkar är eftersträvansvärda, men de föreslår fel åtgärder. Faktakunskap är grunden för att kunna tolka, analysera och förstå vår omvärld.

Snart slår Sveriges skolor upp portarna för en ny hösttermin. Vi behöver en skola som rustar eleverna rikt med baskunskaper.

 Att kunna läsa, skriva och räkna, rustar eleverna för en föränderlig omvärld. Det är hög tid att återupprätta kunskapens betydelse i skolan. Det, om något, är en modern kunskapssyn baserad på forskning.

 

Isak Skogstad

ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

 

Texten är en kortad version av en text som först publicerades på Skogstads blogg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag