Åsa Regnér, S, barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Foto: Gejo Foto, Sweden
Åsa Regnér, S, barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Foto: Gejo Foto, Sweden
Ardalan Shekarabi, S, civilminister. Foto: Lisa Mattisson
Ardalan Shekarabi, S, civilminister. Foto: Lisa Mattisson

Det civila samhället är avgörande i välfärden

Publicerad

Det är inte är rimligt att lika villkor ska gälla för ideella och idéburna organisationer som för det privata näringslivet. Dagens system med upphandling fungerar inte för den ideella sektorn.

Det civila samhället har en avgörande roll i välfärden, och nu ska vi säkerställa att det får fortsätta vara så, skriver representanter för regeringen, SKL, Roks och Unizon.

Det civila samhället – genom ideella och idéburna organisationer, sociala företag, kooperativ, kyrkliga samfund och privata stiftelser är sedan lång tid tillbaka betydelsefulla aktörer inom den sociala välfärden.

Det civila samhällets organisationer i Sverige är fristående och självständiga från staten. Men det har, i samspel med staten och kommunerna, genom åren inte bara varit med om att utveckla den svenska välfärdsmodellen. Det civila samhället har också bidragit till att lösa många av de samhällsutmaningar Sverige stått inför.

En viktig aktör i detta har varit Sveriges alla kvinnojourer. Kommunerna har ansvaret för att våldsutsatta kvinnor får det stöd och det skydd de behöver och i de flesta kommuner finns skyddat boende för kvinnor som är utsatta för hot eller våld i den egna kommunen eller i andra kommuner. I majoriteten av fallen drivs dessa av ideella föreningar, vanligtvis kvinnojourer, och i vissa fall driver kommunen ett eget skyddat boende.

 

Kvinnojourerna har genom åren hjälpt hundratusentals utsatta människor som behövt både akut och långsiktigt stöd. Hitintills har kvinnojourernas verksamhet upphandlats i liten utsträckning. Det har dock på senare tid blivit allt vanligare att konkurrensutsätta skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och deras barn – den tjänst som kvinnojourer bidrar med.

Vår gemensamma bild är att väldigt många ideella föreningar i dag är hänvisade till upphandlingsregelverken och andra modeller som bygger på konkurrens med kommersiella aktörer. Det är inte en acceptabel utveckling.

Det finns i dag en stor osäkerhet ute i kommunerna som många gånger vill hitta samverkansformer med den ideella sektorn, men helt enkelt inte vet vilka regler som gäller. Det finns de som gått före på det här området. Sigtuna kommun var först ut med att skriva ett samverkansavtal med en ideell kvinno- och tjejjour. Ett så kallat IOP-avtal är en samverkansmodell som innebär att den idéburna organisationen bidrar till samhällsutvecklingen på ett mer konkret sätt än vad de ekonomiska bidragen ger utrymme för, men som inte bygger på marknadsmekanismer och kommersiella kontrakt.

Sigtuna kommun har på det här sättet lyft in kvinno- och tjejjouren i det kommunala välfärdssystemet utan att inskränka på dess roll som självständig civilsamhällesorganisation. Det är ett betydelsefullt erkännande av den särställning jouren alltid har haft.

 

Inom ramen för att skapa bättre förutsättningar för det civila samhället tillsattes i mars 2015 en utredning om ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster.

Utredningen ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster kan utformas så att den säkrar likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk effektivitet, behovsstyrning och öppenhet.

Utredningen ska även undersöka hur regelverket som styr upphandling av bland annat sociala tjänster kan förenklas och göras mer flexibelt. Utredningen för ett stärkt civilsamhälle ska bland annat analysera och beskriva vilka särskilda svårigheter som det civila samhällets organisationer möter när de deltar i offentliga upphandlingar och vid behov utveckla upphandlingskriterier som överensstämmer med organisationernas verksamheter och som myndigheterna kan använda i sina upphandlingar för at ta hänsyn till de mervärden som organisationerna, exempelvis kvinnojourer, kan erbjuda.

 

Därutöver ska utredaren ge exempel från kommuner som använder sig av andra former än upphandling, till exempel bidrag, för att det civila samhällets organisationer ska kunna utföra offentligt finansierade tjänster.

Det finns flera faktorer som tyder på att det inte är rimligt att lika villkor ska gälla för ideella och idéburna organisationer som för det privata näringslivet om samhället ska ha en möjlighet att ta del av vad det civila samhället kan bidra med på ett fullgott sätt. Dagens system med upphandling fungerar inte för den ideella sektorn. Det civila samhället har en avgörande roll i välfärden, och nu ska vi säkerställa att det får fortsätta vara så. Om detta är vi överens.

 

Ardalan Shekarabi, S, civilminister

Åsa Regnér, S, barn-, äldre- och jämställdhetsminister

Lena Micko, ordförande, SKL

Beatrice Unander-Scharin, vice ordförande, Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Zandra Kanakaris, förbundsordförande, Unizon

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Kommentera och läs andras kommentarer Regler & villkor
Till Expressens startsida