UTAN JOBB. Den som är ung på arbetsmarknaden kan bli behandlad lite hur som helst utan att vuxenvärlden ens rycker på axlarna. Foto: Foto: SUVAD MRKONJIC
UTAN JOBB. Den som är ung på arbetsmarknaden kan bli behandlad lite hur som helst utan att vuxenvärlden ens rycker på axlarna. Foto:  Foto: SUVAD MRKONJIC

Det är unga som diskrimineras mest

Publicerad
I går skrev författaren Ana Martinez om åldersdiskrimineringen på svensk arbetsmarknad.
Men de som verkligen diskrimineras är faktiskt ungdomar, skriver frilansskribenten och studenten Johanna Nylander.
Diskrimineringen på arbetsmarknaden är lagstiftad. Då hjälper vare sig glittrig
glamour, högskolepoäng eller silikonbröst, skriver Nylander i dag.
Ana Martinez skrev i gårdagens tidning att det råder åldersrasism i Sverige, att äldre personer diskrimineras på arbetsmarknaden och att silikontuttar och glamour värderas högre än kompetensutveckling och erfarenhet. Martinez har delvis rätt. Äldre personer diskrimineras ibland på arbetsmarknaden. Men de som verkligen diskrimineras är faktiskt ungdomar.
I Sverige är det ”sist in – först ut” (Lagen om anställningsskydd, LAS) som gäller så fort en arbetsplats behöver minska antalet anställda. När man blivit anställd har större vikt än vilken kompetens man som anställd har. Det är inte konstigt att företag tvekar inför att anställa unga människor när de i stället kan få någon med några års erfarenhet. Lagen gör dessutom att de unga som väl har fått ett jobb fortfarande har en långt otryggare anställning än sina medarbetare.
Är du sist in på din arbetsplats så ryker du vid en nerskärning – hur duktig du än är på ditt jobb.

Vi har skaffat oss en med höga trösklar. Det är svårt för unga att ta sig in, och när de väl har fått ett jobb är anställningen desto otryggare.
En arbetsgivare behöver inte ens säga ”Hej lilla vän, du åker ut för att du är för ung”– det gör lagen! Har man väl arbetat några år på samma arbetsplats är anställningen säkrare, det blir ett risktagande att byta jobb, och fler stannar på en arbetsplats man kanske inte riktigt trivs på. Kvar blir arbeten du både behöver ett antal års arbetslivserfarenhet för att kunna ta, och där arbetsgivaren helst ser att man stannar kvar ett antal år på arbetsplatsen.
Det blir inte intressant för företag att anställa någon, som vare sig är relativt ny på arbetsmarknaden, eller som bara har några år kvar på densamma.

Kompetens och lång erfarenhet ska förstås respekteras. Men när 55-åringen har all denna arbetslivserfarenhet, kompetens och livserfarenhet att stå på, har den som är ung ingenting.
Jag tänker dra ett exempel ur min egen närhet: Linda. Hon är 22 år gammal och har studerat tre år på högskola, jobbat extra både under somrar och parallellt med studier, och har likväl varit arbetslös sedan hon slutade studera vid årsskiftet.
Linda är inskriven på arbetsförmedlingen och söker alla arbeten som hon inte uttryckligen är diskvalificerad för. Om Linda hade varit tre år äldre, hade hon kunnat söka betydligt fler arbeten.
En stor mängd arbeten ställer nämligen krav på ålder, och alltsomoftast är denna önskvärda uppnådda ålder 25 år.
Redan i platsannonsen blir åldern viktigare än kompetensen, och då hjälper vare sig glittrig glamour, högskolepoäng eller silikonbröst. Om åldersdiskriminering ska förbjudas, så får man inte glömma åldersdiskrimineringen av unga.
På samma sätt finns det flera kollektivavtal som har särskilda ”ungdomslöner” för unga på arbetsplatser.
När jag jobbade i restaurangbranschen såg Hotell- och restaurangfacket till att jag hade lägre lön, just för att jag var ung. Där är ingångstimlönen för till exempel en outbildad 55-åring 25 procent högre än ingångstimlönen för en outbildad 18-åring, även om de båda utför exakt samma arbetsuppgifter.

Vad man skulle vinna med en lagstiftning mot åldersdiskriminering är tveksamt (och vilka åldrar diskrimineras, egentligen?). Snarare behövs en attitydförändring bland arbetsgivare: inse att kompetensen är viktigare än födelseår! För en stelbent arbetsmarknad med höga trösklar gagnar vare sig yngre eller äldre på arbetsmarknaden, hur mycket diskrimineringslagar vi än har. I stället borde man uppmuntra människor att byta jobb då och då.
Det borde inte vara en stor sak att vare sig byta jobb, eller att anställa någon.

Det är sorgligt att läsa om de fall när äldre nekas jobb för att arbetsgivaren tänkt sig någon yngre. Men den som är ung på arbetsmarknaden kan bli behandlad lite hur som helst utan att vuxenvärlden ens rycker på axlarna. Unga, som med lagens hjälp, inte ens får en chans att få ett jobb.


Johanna Nylander
Johanna är 21 år, student och
frilansskribent. Hon håller
dessutom på att starta ett eget företag och vill i framtiden kunna anställa både unga och gamla.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag