Annika Borg. Foto: Privat.Annika Borg. Foto: Privat.
Annika Borg.  Foto: Privat.
Foto: Tomas LeprinceFoto: Tomas Leprince
 Foto: Tomas Leprince

Det är män som ska stanna inne på natten

Publicerad

Att kvinnor får anpassa sig för att undvika att riskera sexuella trakasserier är en vanlig uppfattning. Men det är män som ska ta konsekvenserna av sina beteenden, oavsett vad dessa beror på, skriver Annika Borg.

Ökande rapporter om sexuella trakasserier gör att flickor och kvinnor anpassar sina beteenden. Om inte individer och samhälle sätter stopp legitimeras mäns övergrepp.

Fenomenet kallas normaliseringsprocess och studier har visat hur kvinnor som lever i misshandelsförhållanden successivt anpassar sig till en allt mer repressiv situation. Från början kan det vara charmigt att pojkvännen eller mannen alltid hämtar efter skolan eller arbetet. Men när ”kärlekshandlingen” blir ett krav och partnern börjar bli alltmer begränsande och misstänksam, byggs successivt ett fängelse av otrygghet upp.

Gränserna för vad som är normalt förskjuts och efter en tid kan den utsatta uppfatta att det är i sin ordning att partnern allt mer kontrollerar livet. För att undvika bråk och/eller misshandel sker en anpassning och den som utsätts tar på sig allt mer av ansvaret för att lugn ska råda och för det våld som sådana här förhållanden kan eskalera i.

Normalisering är en process som inte bara är tillämplig för att begripa skeenden mellan enskilda individer, utan kan också ske i ett samhälle.

Den fråga som nu behöver ställas är om det pågår en normaliseringsprocess där kvinnor och flickor anpassar sina beteenden för att slippa trakasserier och sexuella övergrepp.

 

LÄS MER: Män behöver en ny uppförandekod

 

Tidigare diskuterades det faktum att kvinnor ofta känner sig rädda i utomhusmiljön, när det i själva verket var unga män som var mest brottutsatta. Nu får den förklaringsmodellen allt svårare att täcka in verkligheten i Sverige.

Häromdagen gick polisen i Östersund ut och uppmanade kvinnor att inte röra sig ute på natten på egen hand. Efter ett flertal överfall på kvinnor sade man att situation inte är ”normal”.

Flera flickor och kvinnor protesterade mot polisens utspel och menade att de inte tänkte ändra sina beteenden och begränsa sina liv. Det är en sund reaktion.

Men i diskussionerna om övergrepp på exempelvis festivalen "We are Sthlm" 2014, trakasserier på exempelvis badhus eller i skolmiljön, har andra reaktioner blivit synliga, både från de som utsätts och från vuxenvärlden: Pojkar och män ursäktas med att det inte menade så illa, att de är i den åldern eller att de har med sig andra kulturella koder.

Det gemensamma i reaktionerna är att de förminskar och legitimerar det som sker och förlägger ansvaret hos tjejerna.

 

LÄS MER: Svenska män har inte bättre kvinnosyn

 

Tjejer lär sig att undvika vissa platser, inte gå ensamma, klä sig på ett annat sätt, agera på andra vis och vara uppmärksamma i mötet med killar och män. Det är en normaliseringsprocess, och ett signalsystem, som om den fortsätter riskerar att förändra vårt samhälle.

I stället behöver det råda nolltolerans och tydliga gränser måste sättas. Det är pojkar och män som ska ta konsekvenserna av sina beteenden, alldeles oavsett vad dessa beteenden beror på. Hårdrar man det är det pojkar och män som inte ska röra sig utomhus på nätterna. Polisen i Östersund borde ha riktat sin uppmaning till dem.

Men det synsätt polisen gav uttryck för är inte ny. Att det är kvinnor som får anpassa sig för att värja sig mot och undvika att riskera sexuella trakasserier eller övergrepp är tyvärr en vanlig uppfattning, uttalad och outtalad.

Förställningar som var vanligare under tidigare generationer, som att män inte kan kontrollera sig och inte rå för sin starka sexdrift, kommer allt oftare upp till ytan i Sverige i dag.

Om inte kvinnors frihet i det offentliga rummet ska bli en historisk parentes behöver fokus vridas rätt.

Så allvarligt är det faktiskt.

 

Annika Borg

Teologie doktor och skribent

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag