Monument kan inte flytta på sig men ibland måste människor fly för att överleva.

Sedan januari i år har konflikten i Mali tvingat nästan 232 000 människor att söka skydd i grannländerna - 89 000 människor i Burkina Faso, 52 000 i Niger och 91 600 i Mauretanien. Ytterligare 167 000 är på flykt i Mali.

Situationen i Mali blir värre för varje dag som går och tvingar dagligen en strid ström av människor på flykt över landsgränserna. Trots detta har FN:s flyktingorgan, UNHCR, inte fått tillräckligt med resurser för att kunna tillgodose flyktingarnas mest akuta behov inom vatten och sanitet, skydd, nödlogi och livsnödvändig sjukvård.

Amnesty International har nyligen publicerat en rapport som beskriver i detalj de övergrepp som befolkningen i norra Mali har varit utsatt för under de senaste månaderna.

Rapporten fördömer «en rad brott mot mänskliga rättigheter» som begåtts av aktörer i konflikten, inklusive våldtäkt av kvinnor och flickor, godtyckligt frihetsberövande och utomrättsliga avrättningar.

Jag har just kommit hem från ett besök i flyktinglägret Damba i norra Burkina Faso, cirka 50 kilometer från gränsen till Mali. De flesta av Dambas 3 900 flyktingar är från Gossi i Timbukturegionen och från Gao, som nu är kontrollerat av islamistiska grupper.

Jag talade med många flyktingar om deras svåra prövningar i Mali och om deras svårigheter att bygga upp en ny tillvaro i flyktinglägren. Aichatou, en 62 år gammal Tuareg, berättade för mig att hon skildes från sina söner under flykten; en son tog sig till Niger, en annan fick skydd i Burkina Fasos huvudstad, Ouagadougou, och den tredje sonen har inte kunnat ta sig vidare från Timbuktu i Mali. Hon hade inte haft kontakt med dem på flera veckor.

“Trots svåra levnadsförhållanden här så är jag tacksam att över att inte längre behöva frukta för våra liv”, förklarade Aichatou som även har hand om tre av hennes grannars barn. 50 år gamla Aminaou flydde till Burkina Faso med sina sju barn "när vi hörde att städer i norr hade angripits. Beväpnade grupper hemsökte området där vi bodde. Jag ville inte att mina barn skulle utsättas för milisen, jag ville skydda dem."

De flesta flyktingarna i lägren är nomader och föredrar att bo i hyddor tillverkade av grenar, täckta av presseningar från UNHCR, istället för att bo i de tält som finns tillgängliga. Levnadsförhållandena i öknen är svåra och hjälporganisationer som UNHCR kämpar för att säkerställa en grundläggande nivå av humanitär hjälp.

Den finansiella situationen är kritisk. UNHCR har än så länge knappt fått in en tredjedel av de resurser som behövs för verksamheterna i Burkina Faso, Niger, Mauretanien och Mali. Bristen på resurser har redan fått konsekvenser. I vissa läger i Burkina Faso får människor endast nio liter vatten per dag, som de delar med de boskapsdjur de lyckats få med sig. Detta är långt under minimistandarden på 15 liter per dag. Vi borde eftersträva 20 liter per person per dag.

UNHCR behöver pengar för att kunna bygga fler brunnar och rusta upp borrhål. Vikten av förebyggande hälsovård är kritisk, speciellt för barn som redan är försvagade av torkan och matbristen i Sahel-regionen. Vi får inte låta en tragisk situation förvärras. Jag vädjar till givare att agera snabbt så att vi kan hjälpa flyktingarna från Mali omgående.

Under 25 års tid har jag arbetat som UNHCR:s goodwillambassadör för att försvara mänskliga rättigheter och flyktingars rättigheter. Min erfarenhet är tyvärr att det internationella samfundet agerar för långsamt inför konflikter och fördrivning av människor, vilket leder till en eskalering av katastrofsituationer som annars hade kunnat undvikas. Måste vi alltid vänta på en dödlig epidemi eller på att dödstalen stiger till astronomiska höjder, eller på se på bilder på gravt undernärda barn nära döden innan vi agerar?

Jag vädjar till världens ledares politiska vilja att hitta de lösningar som behövs för att stabilisera området så att flyktingar som Aichatou kan återvända hem med sina söner. Vi måste förhindra att kaoset och konflikten sprids och hotar hela regionen.

BARBARA HENDRICKS

är musiker och goodwillambassadör för UNHCR