Lihini Wijesinghe.Lihini Wijesinghe.
Lihini Wijesinghe.

Det är inget läslov – för barnen läser inte

Publicerad

Precis som när vi släpar barnen till simningen vare sig de vill eller inte måste vi släpa dem till biblioteket, skriver resursläraren Lihini Wijesinghe.

Utanför faller den första snön. I stora delar av landet är det ännu för lite för att kunna leka med den, men härligt är det att titta på. Ett perfekt läsväder för både stora och små. Passande nog har utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) även valt att kalla det lov många i landet har just nu för just läslov. Målet är att få fler barn att börja läsa. De ska bekanta sig med det litterära språket och få ett tycke för det.

Både PISA och PIRLS-undersökningen, som fokuserar på just läsningen, visar att Sverige inte ligger bra till och att vi är i stort behov av en förändring.

När skolbibliotekarien på skolan där jag jobbar kommer fram och säger ”pojkarna lånade böcker som är ämnade för barn 3 år yngre än dem” vet vi att vi måste få barn att börja läsa i en tidig ålder.

Det är dags att fokusera på ungdomars och unga vuxnas läsning på allvar. Finland har förstått att läsning är viktigt. När ska vi ta på oss hårdhandskarna och agera? För att byta namn på ett lov kommer inte förändra resultaten, Gustav Fridolin.

 

LÄS MER: Skolan är inte elevernas ansvar

 

Vi behöver se en större uppmuntran från skolor och fler föräldrar som inser vikten av att se deras barn läsa. Precis som när vi släpar barnen till simningen vare sig de vill eller inte måste vi släpa dem till biblioteket. Det är viktigt för både dem själv och andra.

Vi kan givetvis diskutera vikten av läsande barn och unga. Vi lever i en ny tid där det finns annat som konkurrerar med denna typ av kultur. Vi har spel, filmer och sociala medier som kan läsa oss förstå och empatisera. Tankarna och vår förmåga att tänka utanför ramen kan utmanas på andra sätt än det klassiska sättet; genom skönlitteratur. Vi i den svenska skolan är väldigt måna om att utnyttja teknologin till vår fördel. Vi är ett av de länder som använder internet mest i skolan, enligt PISA. Samtidigt ser vi hur det försämrar resultaten. Ju mer vi använder internet, desto sämre presterar vi i pappersarbeten och läsning, menar PISA. Vilka drabbas värst av detta? Killarna.

Det handlar inte bara om att läsa. Det handlar om att förstå det vi läser och kunna reflektera kring det.

 

Läsning lär oss att fokusera på något och hålla koncentrationen enligt Per Linell, professor inom språkvetenskap. Vi lär oss även om samarbete och påverkan. Faktorer som behövs varje dag i vardagslivet och även i olika yrkesliv.

Vad händer när killarna i vårt samhälle inte kan förstå en nyhetsartikel? För var fjärde pojke kan inte det när han går ut grundskolan. Vad händer med förståelsen för språket när läsningen saktar ned?

Hälften av Sveriges unga läser aldrig för nöjets skull. Internet och spel lär oss inte att analysera och förstå en text. Det gör texter och böcker. Samhället har ständigt förändrats, men vi har i nästan alla tider på något sätt skrivit och läst. Vi behöver det. Ingenting kan ersätta det.

Utanför faller den första snön. I stora delar av landet är den ännu för lite för att kunna leka med den, men härligt är det att titta på. Ett perfekt läsväder för både stora och små. Men det är inget läslov. För barnen läser inte.

 

Lihini Wijesinghe

Resurslärare

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag