Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S). Foto: Jonas Ekströmer/TT
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).  Foto: Jonas Ekströmer/TT
Line Gordon. Foto: Mikael Axelsson

Line Gordon.

 Foto: Mikael Axelsson
Olof Olsson. Foto: Mikael Axelsson
Olof Olsson. Foto: Mikael Axelsson
Ät bra kött, producerat av planetskötare och gör det med gott samvete, skriver Line Gordon och Olof Olsson. Foto: Matthew Mead
Ät bra kött, producerat av planetskötare och gör det med gott samvete, skriver Line Gordon och Olof Olsson. Foto: Matthew Mead

Det är alldeles för tyst om fördelarna med kött

Publicerad

Det är lätt att tro att många problem vore lösta om vi alla blev veganer, eller i alla fall vegetarianer.

Men det finns en annan sida av köttfrågan som det i dag är alldeles för tyst om – producerat på rätt sätt kan kött medföra stora värden för miljön, skriver Line Gordon och Olof Olsson från Stockholm Resilience Centre.

När landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) i en intervju med Sveriges radio säger att kött inte är ett miljöproblem har han inte helt fel. Producerat på rätt sätt kan köttproduktion faktiskt gynna ett flertal miljövärden. Vi vill se en moderniserad version av söndagssteken där köttet ses som en kvalitetsprodukt, kopplat till höga naturvärden, som vi har råd att unna oss att samlas kring på helgen.

Men Sven-Erik Bucht har även fel. Upp emot 20 procent av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från köttproduktion, bland annat i form av metangas från magarna hos främst nötkreatur. Det medför en klimatpåverkan i samma storleksordning som utsläppen från hela jordens transportsektor. Jordbruk, inklusive betesmarker, omformar i dag 35-40 procent av jordens markyta och närmre 45 procent av allt som odlas går till djurfoder eller används som energigrödor. Dagens köttindustri är en stor drivkraft bakom utarmning av biologisk mångfald, när till exempel regnskog huggs ned för betesmark eller odling av fodergrödor. Intensiv produktion kan även förvärra övergödning och algblomningar, och på många håll i världen är även köttproduktion kopplat till överanvändning av antibiotika som leder till resistenta bakterier.

 

LÄS MER: Nej, det finns inget "fint" och "bra" kött

 

Forskning har visat att världens 15 rikaste länder i dag äter 7,5 gånger mer protein från kött och fisk, än de 24 fattigaste länderna, och att köttkonsumtionen snabbt ökar med ökad inkomst nästan överallt i världen (Indien är ett undantag, även om de har väldigt många kor per capita). Vi vet i dag även att en vanlig västerländsk kosthållning med mycket kött ger större risker för till exempel diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, jämfört med till exempel medelhavskost eller en vegetarisk kosthållning. Generellt måste vi i väst minska vår konsumtion.

Det är med dessa siffror i handen lätt att tro att problemen vore lösta om vi alla blev veganer, eller i alla fall vegetarianer. Men det finns en annan sida av köttfrågan som det i dag är alldeles för tyst om. Producerat på rätt sätt kan djurhållning och dess produkter medföra stora och omistliga värden för miljön och samhället. Sverige har ett klimat som passar utmärkt för djurhållning, och många av de miljövärden vi uppskattar i landskapet är kopplade till mjölk- och köttproduktion. Det handlar bland annat om öppna landskap, biologisk mångfald och en levande landsbygd. Men för att dessa värden skall upprätthållas, utan att de negativa effekterna tar över krävs en djurhållning som bygger på integration av odling av grödor och en mångfald av djurarter.

 

I dag minskar mjölk- och köttproduktionen i de svenska mellan- och skogsbygderna, och antalet bönderna lika så. Gårdarna blir dock större och mer specialiserade. Vi har till exempel bara 5 procent så många mjölkgårdar som i början av 1970-talet, då fanns det även grisar på 40 000 gårdar. Grisarna fungerade då även som kompostkvarnar och jordförbättrare. I dag finns det grisar på färre än 1 000 gårdar, och de har sällan kvar andra funktioner än att bli skinka och bacon.

I dag behöver vi göra en bättre inventering av de alla de miljö- och samhällsvärden som köttproduktion kan ha i Sverige. När Sven-Erik Bucht utformar den nya Livsmedelstrategin är det viktigt att bygga in incitament som gör att köttproducenter, som ju förvaltar så stor del av våra ekosystem, kan bli de planetskötare de skulle kunna vara.

Det är dags att återföra söndagssteken i en modernare tappning i de svenska hushållen. En exklusiv kvalitetsprodukt, kopplat till höga naturvärden, som alla hushåll har råd att unna sig, åtminstone en gång i veckan. Ät bra kött, producerat av planetskötare och gör det med gott samvete. Låt köttet återfå sin ställning som något extra festligt att samlas kring till helgen. Modernisera steken genom det trendiga nos till svans-tänket där allt kött tas tillvara och byt gärna ut steken mot söndagskorv eller söndagsköttbullar emellanåt.

 

Line Gordon

Docent och biträdande forskningschef, Stockholm Resilience Centre

Olof Olsson

Fil. dr. och biträdande föreståndare, Stockholm Resilience Centre

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida