Alf Svensson. Foto: Christian Örnberg
Alf Svensson. Foto: Christian Örnberg

Debatt: Alf Svensson ohederlig om EU:s datalagring

Publicerad
Uppdaterad
KD:s Alf Svensson är ende svensk som undertecknat Smile 29, en skrivelse från EU-parlamentet vars förslag kring lagring av nätsökningar uppenbart kränker den personliga integriteten. Det skriver Marcin de Kaminski.
En väldigt intressant debatt utspelar sig just nu i tidningen Kristdemokraten. På ena sidan slagfältet står Kristdemokraternas EU-parlamentariker Alf Svensson, på andra sidan tre av hans partikolleger. Striden gäller Smile 29, en skriftlig förklaring som antagits i EU-parlamentet med Alf Svensson som ende svenske undertecknare.
Det är nog på sin plats att inleda med en kort sammanfattning av händelseförloppet. Några av Alf Svenssons kolleger i EU-parlamentets konservativa partigrupp lade under våren fram en skriftlig förklaring med huvudfokus att förhindra övergrepp mot barn. I sak är detta förstås bra. Den föreslagna strategin var dock att man ville utvidga det kritiserade Datalagringsdirektivet till att även omfatta nätsökningar.
Detta är inte lika bra.

Resultatet blev alltså att man, med barnskydd som huvudargument, föreslog att EU-parlamentet skulle ta ställning för att lagra alla sökningar som görs på nätet. Efter en väldigt intensiv kampanj antogs så förklaringen, även om inga svenska EU-parlamentariker på grund av det uppenbara och omotiverade integritetsintrånget valde att ansluta sig till den.
Ingen utom Alf Svensson.

I en intervju på den EU-fokuserade nyhetssajten Europaportalen (1/6) förklarade Alf Svensson att man får finna sig i att den personliga integriteten får stryka på foten när det gäller så viktiga saker som skydd av utsatta barn. Detta trots att Smile 29 inte på något sätt visat hur lagringen av nätsökningar skulle hjälpa de barn man sade sig vilja skydda. Detta upprepar han i Kristdemokraten (1/7), när han dessutom lite ofint vinklar det som att kritiker av utökade nätsökningar inte vill bidra till barnskydd. Alf Svenssons resonemang glappar tyvärr på flera sätt.

Hela kampanjen kring Smile 29 var otroligt känslomässigt inriktad. Affischer och flygblad pryddes av små, ledsna barn med stora ögon. Utvidgningen av Datalagringsdirektivet nämndes däremot endast i förbifarten och omkodat som ett diskret löpnummer. Detta trots att det var drastiska åtgärder vad gäller datalagring som EU-parlamentet ombeddes ta ställning för. Det är direkt ohederligt att försöka bilda opinion i så viktiga frågor som både barnskydd och datalagring samtidigt, och dessutom på detta luriga sätt.

Vidare menar Alf Svensson att kritikerna missuppfattat arbetsgången i EU, och påpekar att det bara är ett argumentativt uttalande snarare än ett dokument med faktiskt förändrande kraft. Svensson har formellt givetvis alldeles rätt, men försöker skyla över att ett samlat EU-parlament väger väldigt tungt när det gäller att styra politiska svängningar. Om Smile 29 inte skulle varit ämnat att faktiskt påverka arbetsgången i EU skulle man inte lagt fram så tydliga förändringsförslag gällande utvidning av Datalagringsdirektivet som man gjort. Dessutom inte mitt under den period då en översyn av direktivet är i full gång.

Detta är Alf Svensson
fullt medveten om. Återigen ohederligt.
Till sist är det anmärkningsvärt att Alf Svensson är enda svenske EU-parlamentariker att underteckna Smile 29. Uppenbarligen skiljer han sig från mängden. Kanske vet han något som de andra missat. Flera av de övriga svenskarna hade skrivit under uttalandet i ett tidigt skede, men drog tillbaka sina underskrifter efter att ha blivit upplysta om de tunga skrivningarna om utökad datalagring.
Detta kunde Alf Svensson också ha gjort, och då kommit undan utan att förlora ansiktet. Den chansen missade Alf Svensson.
Nu är han bara ohederlig.

MARCIN DE KAMINSKI


MARCIN DE KAMINSKI är engagerad i den ideella nätpositiva organisationen Juliagruppen och medarbetare vid det rättssociologiska forskningsprojektet Cybernormer.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag