I dag riktas en hel världs blickar mot Moskva. Tre av medlemmarna i ryska feministiska konstkollektivet Pussy Riot får sin dom. Nadezjda Tolokonnikova 22 år, Maria Aljochina, 24, och Jekaterina Samutsevitj, 29, riskerar flera års fängelse och har redan tillbringat månader i häkte.

EU:s höge representant för utrikesfrågor Catherine Ashton är oroad och världsartister som Madonna, Sting, Björk, Patti Smith och Red Hot Chili Peppers stödjer Pussy Riots kamp för frihet.

Pussy Riot åtalas för huliganism efter sin regimkritiska performance i Frälsarkatedralen i Moskva. Iförda gruppens signum, färgstarka rånarluvor, leggings och korta kjolar, tog de sig i februari in katedralen och dansade, spelade luftgitarr och framförde en punkbön mot Vladimir Putin, som någon månad senare omvaldes till president.

Vi är tusentals som har sett videoklippet från det någon minut långa framträdandet som snabbt fick spridning på nätet. Aktionen var enligt bandet ett försök att synliggöra rysk-ortodoxa kyrkans politiska stöd för Putins kandidatur under valkampanjen. Syftet var aldrig att angripa kristendomen eller såra kristna.

På videoupptagningen kan man se förfärade nunnor och kyrkobesökare. Även i Sverige skulle en liknande aktion, utan tillstånd, säkerligen fått kritik.

Men påföljden hade troligen blivit böter, knappast handklovar. I Ryssland ser vi flera nya repressiva åtgärder som slår mot opposition och civilsamhälle, exempelvis strängare regler för demonstrationer. I Sankt Petersburg finns en färsk lag som förbjuder spridande av "homosexuell propaganda" till minderåriga som information om homo, bi- och transpersoners rättigheter.

Men åtalat mot Pussy Riot handlar om mer än Ryssland. Det är en signal på hur yttrande- och pressfriheten på vår kontinent utmanas och urholkas på flera håll.

Vi var många som var förhoppningsfulla när Berlinmuren föll och Sovjetunionens diktatur brakade samman. Länderna bakom diktaturens järnridå skulle demokratiseras och mänskliga rättigheter spridas. Flera östländer, som Estland, Tjeckien och Polen, har tagit stora kliv framåt. EU-medlemskapet har varit en motor för mänskliga rättigheter. Men tyvärr ser vi bakslag i vissa EU-länder för pressfriheten, Ungern är det tydligaste exemplet. EU bör införa tuffa årliga granskningar av hur EU-medlemsstaterna respekterar det fria ordet. Om EU-länder inte själva lever upp till yttrandefriheten på hemmaplan, hur ska unionen då med trovärdighet kunna kritisera övergrepp i länder utanför EU?

Reportrar utan gränsers globala pressfrihetsindex för 2011 rankar Ryssland på plats 142 av totalt 179 länder. Men ännu längre ner återfinns Kazakstan (154), Azerbajdzjan (162) och Vitryssland/Belarus (168). Allt för många stater rör sig i fel riktlinje på skalan mellan demokrati och diktatur.

I april i år misshandlades journalisten Idrak Abbasov svårt under nyhetsarbete utanför Baku i Azerbajdzjan. Han hade samma dag tilldelats ett internationellt pressfrihetspris. Den 4 augusti var det exakt ett år sedan Vitryssland/Belarus främste människorättsförsvarare Ales Bjaljatski fängslades. Frihetsaktivister runt om i landet nekades av vitryska myndigheter tillstånd för manifestationer denna dag. Listan på hur yttrandefriheten bekämpas i Europa kan göras lång. Även om varken Ryssland, Azerbajdzjan eller Vitryssland/Belarus är medlemmar i EU så måste unionen vara en modig vakthund för det fria ordet - även utanför unionens gränser.

Madonna uttrycker det självklara om det fria ordet och Pussy Riot: "Jag är emot censur och hela min karriär har jag alltid främjat yttrandefrihet, så självklart tycker jag att vad som händer med dem är orättvist. Jag anser att konst bör vara politisk. Historiskt sett har konsten alltid speglat vad som händer i samhället"

Det är utmärkt att världsstjärnor står på barrikaderna för friheten. Artister har i alla tider vidgat gränserna för vår gemensamma yttrandefrihet. Men om denna sköra frihet ska överleva krävs även ett tydligt och trovärdigt EU som vass global förkämpe.

BIRGITTA OHLSSON

Birgitta Ohlsson, FP, är EU- och demokratiminister.