Vinsttak kan slå fel. Frågan om vinst i välfärden är en het politisk fråga, men ett vinsttak kan slå fel, anser Stefan Nilsson, direktor för Ersta diakoni.
Vinsttak kan slå fel. Frågan om vinst i välfärden är en het politisk fråga, men ett vinsttak kan slå fel, anser Stefan Nilsson, direktor för Ersta diakoni.

Därför måste vi få tjäna pengar

Publicerad

Frågan om vinster i välfärden är en av årets största politiska diskussioner. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har vid sina kongresser haft svårt att formulera en politik på området som alla kan stå bakom. Även inom andra partier och organisationer förs diskussioner om vinstbegränsningar. Fackförbundet Kommunal beslöt nyligen efter en lång debatt att de ska verka för en non-profit princip i vården. Det enda alla verkar vara eniga om är att låta oss ideella aktörer spela en större roll.

Som företrädare för en av de större och mer erfarna ideella aktörerna på hälso- och sjukvårdsområdet borde jag kanske applådera detta vurmande för oss. Men vi menar att debatten om valfrihet i välfärden har handlat om fel saker och att det märks i de politiska förslag som nu förs fram.

Ytterst få har tagit sig tid att diskutera med oss om hur vi ser på utvecklingen av den svenska hälso- och sjukvården och hur den borde utvecklas. Inte minst kring vår roll och vilka styrmedel som gör att vi kan erbjuda högkvalitativa tjänster. Den som tror på att medborgarna vill ha och förtjänar valfrihet måste kunna svara på hur och av vem alternativen ska erbjudas. Det räcker inte med att hänvisa till att ideella organisationer teoretiskt kan ta denna roll.

De flesta som vänder sig mot vinster och anser att vi ideella organisationer är lösningen har helt enkelt inte gjort sin politiska hemläxa. Problemet är att dessa inte hänvisar till oss för att vi är bra utan snarare av rädsla för något annat. Frågan om vinster och överskott har blivit så känslig att det är svårt att diskutera varför de finns.

De beslut som presenterats hittills innehåller få konkreta förslag som underlättar för oss. Idéer om vinsttak och begränsningar av LOV är snarare inskränkningar av möjligheterna att utveckla nya vårdformer. Ett generellt vinst- eller överskottstak skulle omöjliggöra större investeringar av dyr röntgenutrustning, satsningar på forskning och utveckling av nya verksamheter.

Vi ideella organisationer har i stort sett samma behov som småföretagen. LOV har gett oss möjlighet att utifrån våra förutsättningar erbjuda vård och omsorg till medborgarna utifrån deras önskemål och behov, utan att ge avkall på kvalitet eller bli beroende av donationer och enstaka individers goda vilja.

Vi som erbjuder valfrihet behöver konkurrens från andra ideella organisationer och företag, både för att hålla en hög kvalitet och för att bevara vår självständighet. Om bara ideella aktörer får erbjuda alternativ finns det en risk för att vi successivt tvingas ta ett allt större eget ansvar även för finansieringen.

Det skulle innebära ett avbrott från den svenska traditionen av offentligt finansierad vård och omsorg. Vi får större frihet och blir bättre leverantörer om det också finns privata alternativ.

Detta förhållningssätt är inget nytt. I berättelsen om den barmhärtige samariern finns en aktör som vi sällan pratar om, men som säger oss något viktigt. Det är värdshusvärden som mot betalning utför vården av den misshandlade man som samariern först vårdar och sedan transporterar till värdshuset. Värdshusvärden uppfyller Guds vilja genom att bidra till mannens läkande, men vi vet inte om han eller hon hade varit lika ivrig att ta på sig uppdraget om det inte funnits en ekonomisk ersättning. Vi vet inte heller om värdshusvärden faktiskt gjorde en vinst på uppdraget.

Vi strävar alltid efter att bedriva en högkvalitativ vård och välkomnar de granskningar och uppföljningar som görs av både oss och andra aktörer. Vår verksamhet ska följa och är beroende av de regelverk och de ersättnings- nivåer som stat, landsting och kommuner beslutar om. En stor del av ansvaret för de missförhållanden som faktiskt har lyfts fram vilar därför på våra egna valda politiker.

Flera av de senaste årens avslöjanden om missförhållanden i vården har också skett i kommunala vårdinrättningar. Då handlar rapporteringen sällan om att driftsformen i sig skulle ha något med kvaliteten att göra.

En annan paradox är att vi inte har samma debatt om vinstuttag och lönenivåer i annan offentligt finansierad verksamhet som utförs av privata aktörer. Detta diskuteras sällan när vi bygger sjukhus, tar fram mediciner eller köper teknisk utrustning. Till skillnad från dessa områden är en klar majoritet av de anställda i ideell sektor samt vård och omsorg kvinnor. Jag hoppas att de politiker som talar så väl om oss inte ser ideella organisationer och kvinnor som barmhärtiga samarier som förväntas ställa upp för det allmännas bästa utan rimlig ersättning.

Jag hälsar alla de som försvarar val-frihet, vill diskutera kvalitet men är tveksamma till vinster välkomna till Ersta diakoni. Vi har högkvalitativ vård, forskning i världsklass och en verksamhet som vilar på kristen grund. Men då kommer jag också att visa hur framgångarna för vår verksamhet bygger på att andra, ideella och privata aktörer, får samma chans att utveckla kvaliteten på vår gemensamma välfärd. Det är dags att diskutera kvalitet och resultat av vården, först då får vi styrinstrument och regelverk som bidrar till detta.

Stefan Nilsson är direktor för Ersta diakoni, som bedriver sjukvård och socialt arbete ideellt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag