Björn Ulvaeus. Foto: JAN WIRIDENBjörn Ulvaeus. Foto: JAN WIRIDEN
Björn Ulvaeus.  Foto: JAN WIRIDEN
Foto: HENRIK ISAKSSON/IBLFoto: HENRIK ISAKSSON/IBL
 Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL

Därför behöver vi skrota kontanterna

Publicerad

I ett kontantlöst samhälle kan man inte använda sedlar och mynt som betalningsmedel överhuvudtaget. Inte ens hälaren som i utbyte mot en bunt sedlar brukade ta emot stöldgods är intresserad längre, skriver Björn Ulvaeus.

I Expressen den 4 mars möts jag på sidan 10 av de förfärliga rubrikerna ”Carl-Eric, 89: Han satte krokben för mig och ryckte till sig klockan” och ”stöldgodset säljs i Rinkeby – pengarna går till heroin”. Efter stor tvekan och med något jag inser liknar dårens envishet återvänder jag till ett ämne som jag redan skrivit ett antal artiklar om. 

Jag har en fråga. 

En käpphäst kanske, men det kan inte hjälpas. Jag har en fråga. Den frågan har jag ställt till en skattedirektör, en vice riksbankschef, en före detta polismästare och många, många fler utan att få ett riktigt svar. På sin höjd bara ett vagt och avvärjande ”ja, de hittar säkert på någonting.”

De afghanska pojkarnas utsatthet och nöd är hjärtskärande och ett stort samhällsproblem, men min fråga är: ”Vad skulle tjuvarna ha gjort med klockan i ett kontantlöst samhälle?” 

 

Man kan bara betala digitalt med kort, mobil eller liknande

 

I ett kontantlöst samhälle kan man inte använda sedlar och mynt som betalningsmedel överhuvudtaget. Det gäller inhemsk såväl som utländsk valuta. Man kan bara betala digitalt med kort, mobil eller liknande. Eller in natura, förstås. En klocka mot mjölk, bröd och ägg. Eller, som i det här fallet, några gram heroin. Men varken Ica eller langaren kommer att acceptera den stulna klockan som betalningsmedel. Garanterat inte. Och ingen annan heller. 

Men om tjuven i stället för klockan snor Carl-Erics betalkort och tvingar av honom koden? Ja, för det första finns det inga bankomater längre och för det andra kan kortet spärras på nolltid.

 

Då går det att se var pengarna kommit ifrån

 

Inte ens hälaren som i utbyte mot en bunt sedlar brukade ta emot stöldgods är intresserad längre. Vad ska tjuven då göra med klockan? Han är ju svensk konsument och han måste precis som alla andra svenskar kunna konsumera här i landet. Kan han smuggla ut den och sälja den utomlands? Jo, men det enda sättet han kan få glädje av de Euros får av den tyske hälaren är att gå in på en bank i Hamburg och skicka pengarna till sitt bankkonto på Nordea. För det går ju inte att använda Euros i det kontantlösa Sverige.

Vad ska tjuven då göra med klockan?

Han måste alltså ha ett bankkonto? Men då är ju pengarna spårbara och hela idén med gatans svarta ekonomi brakar ihop. Då går det att se var pengarna kommit ifrån och skattemyndigheten kan be om underlag för intjänandet. Det ska kanske utgå skatt på inkomsten. 

Det finns säkert någon i Expressens skarptänkta läsekrets som kan peta hål på mitt resonemang. Precis som berömde vetenskapsmannen som gratulerade sin opponent när han blev överbevisad skulle jag då ödmjukt acceptera att jag blivit överlistad. 

 

Björn Ulvaeus

Musiker, textförfattare och låtskrivare

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag