Gunnar Åselius.Gunnar Åselius.
Gunnar Åselius.
Mårten Roslund.Mårten Roslund.
Mårten Roslund.
Joar Forsell.Joar Forsell.
Joar Forsell.

Därför behöver vi återinföra värnplikten

Publicerad

Det är tur att politikerna som skickade ut tvångsinkallade värnpliktiga för att besegra nazismen under andra världskriget inte resonerade på samma sätt som Joar Forssell och Mårten Roslund, skriver professorn Gunnar Åselius.

REPLIK.

Joar Forssell (Luf) och Mårten Roslund (Grön Ungdom) avvisar det förslag om en aktivering av värnplikten som utredningen om försvarets personalförsörjning väntas lägga fram (Expressen 1/9). Som de helt riktigt påpekar innebär värnplikt ett långtgående övergrepp på individens självbestämmande. Men det gör också andra skyldigheter man har som samhällsmedborgare, som att betala skatt och att lyda lagarna.

Från antikens Aten fram till den allmänna rösträttens införande för män på 1900-talet har fullgörandet av plikter mot det gemensamma (som militärtjänst och skattebetalning) varit ett av de kraftfullaste argumenten i västerlandet för att man också ska ha fri- och rättigheter som medborgare. För svenska 1800-talsliberaler som Hans Forssell och S A Hedlund var detta en självklarhet. Svårförståeligt är också Forssells och Roslunds påstående att en myndighet som ska skydda människors frihet när den är som mest hotad, inte kan bygga på tvångsarbete.  

Det är tur att politikerna i de allierade länderna som skickade ut tvångsinkallade värnpliktiga för att besegra nazismen under andra världskriget inte resonerade på samma sätt. 

 

LÄS MER: Värnplikten kränker individens frihet

 

Jag var själv positiv till att värnplikten gjordes vilande 2010. Som Forssell och Roslund påpekar behövs inga myllrande soldatmassor på det moderna slagfältet, och värnplikten utnyttjades länge som argument av krafter, för vilka det var viktigare att bevara så många kaserner som möjligt än att modernisera försvaret.

Dessutom rymmer värnplikten dolda samhällskostnader genom uppskjutet förvärvsarbete, vilket aldrig brukar vägas in kalkylerna. Argumentet att ungdomar behöver lära sig passa tider, ta ansvar, jobba i grupp och umgås över klass- och kulturgränser är behjärtansvärt, men det kan inte vara Försvarsmaktens jobb att på ett år fixa vad familj och skola har haft en hel uppväxt på sig att få ordning på.

 

Det som fått mig att ändra uppfattning är i stället att det nya personalförsörjningssystemet inte har fungerat. De soldater och sjömän som rekryteras stannar inte kvar, särskilt inte om det blir glest mellan utlandsmissionerna.

De deltidstjänstgörande är alldeles för få. Allra viktigast är att officersrekryteringen hotas. Vissa år har knappt hälften av de omkring 150 kadetter som behövs på Karlberg för att trygga återväxten påbörjat officersprogrammet. Andra viktiga offentliga verksamheter som vård och skola klarar sin rekrytering utan tvångstjänstgöring, men detta är institutioner som alla ungdomar naturligt kommer i kontakt med.

Få av dem som sedan väljer att jobba i dessa sektorer gör det för lön och karriär, utan för att de anser yrket meningsfullt. Så länge värnplikten var aktiv hamnade varje år tusentals medborgare i uniform. Många av dem var begåvade och ambitiösa och hade kunnat välja andra karriärer, men de trivdes i det militära och valde att satsa sin begåvning där.

Som medborgare i Sverige kan man vara tacksam över att skyddet av samhället anförtroddes åt dem, och inte åt de bittra och bortvalda som ansåg sig sakna alternativ.

Det är möjligen sant som Forssell och Roslund skriver att det är lättare och billigare för staten tillgripa tvångstjänstgöring än att förbättra arbetsvillkoren i försvaret. Det är dock oklart vad sådana förbättringar skulle bestå i, och hur de skulle kunna finansieras utan att det blev mindre pengar till utrustning och övningar. I en demokrati är det som är billigt för staten ofta också i medborgarnas intresse. Här gäller för alla Ludvig XIV:s stolta devis: ”Staten, det är jag”.

 

Gunnar Åselius

Professor på militärvetenskapliga institutionen vid Försvarshögskolan

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag