Afrosvenskarnas riksförbund skriver i dag att de stödjer den JK-anmälan av "Tintin i Kongo" för hets mot folkgrupp som gjorts.
Afrosvenskarnas riksförbund skriver i dag att de stödjer den JK-anmälan av "Tintin i Kongo" för hets mot folkgrupp som gjorts.

Därför är det rätt att JK-anmäla Tintin

Publicerad
Bokförlaget Bonnier-Carlsen sprider rasistisk propaganda genom att ge ut en nyutgåva av seriealbumet "Tintin i Kongo".
Därför är det bra att seriealbumet JK-anmälts, anser KITIMBWA SABUNI och FATIMA DOUBAKIL.
Kitimbwa Sabuni och Fatima Doubakil skriver:
"Förlaget Bonnier-Carlsen passerar klart gränsen för det smaklösa och går över till det rent rasistiska genom att i vår tid ägna sig åt att sprida kolonial propaganda från 1930-talet."
Nyligen gick vi i Afrosvenskarnas riksförbund ut med att vi stödjer svenskkongolesen som JK-anmält ”Tintin i Kongo” för hets mot folkgrupp. Afrikanerna i seriealbumet tecknas genomgående på ett sätt som för tankarna till högerextrema nidbilder, med förstorade läppar, stora ögonvitor och dumma ansiktsutryck. De framställs som mindre vetande varelser och de faller på knä inför Tintin som de utropar till sin hövding och kallar ”en stor vit man”. ”Tintin i Kongo” publicerades första gången på 1930-talet i det koloniala Belgien. Mannen bakom verket, Hergé, har i efterhand uttryckt sig ångerfullt och menat att han var pressad att skriva albumet av sitt förlag som ville lära belgiska barn om kolonin Kongo på ett sätt som legitimerade det ohyggligt grymma belgiska kolonialstyret. Hergé gjorde avbön men den svenska utgivaren Bonnier-Carlsen kan knappast sägas göra detsamma när de år 2005 ger ut en nyutgåva av ”Tintin i Kongo” som marknadsförs till svenska barn och ungdomar. Förlaget Bonnier-Carlsen passerar klart gränsen för det smaklösa och går över till det rent rasistiska genom att i vår tid ägna sig åt att sprida kolonial propaganda från 1930-talet. På Bonnier-Carlsen tycks man tro att tryckfriheten ger carte-blanche att publicera grovt rasistisk material. Men det gör den inte. I Tryckfrihetsförordningen står det klart och tydligt att det inte är tillåtet med ”hot eller missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av viss nationalitet eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse”
 
I en debatt i går i P1 morgon mellan Kitimbwa Sabuni och Björn Wahlberg, översättaren av Tintin i Kongo, ansåg Wahlberg att albumet ska ses som ett tidsdokument för 1930-talet och att läsarna nog är kompetenta att göra det. Men hur förväntar sig Björn Wahlberg att barn och ungdomar ska kunna göra sådana bedömningar, när han inte ens själv är förmögen att inse det allvarliga i att i bild och skrift framställa afrikaner som lägre stående varelser. Björn Wahlberg tycks helt omedveten om att massor av människor i Sverige dagligen kränks på grund av sin hudfärg. I sitt förord till ”Tintin i Kongo” skriver Wahlberg att ”det står klart att humorn i albumet är av tidlös allmängiltig och tidlös karaktär”. Frågan är: för vem och på vems bekostnad?
 Trots röster som menar att yttrandefriheten måste väga starkast i sådana här frågor har mycket av den grövsta rasismen i offentligheten rensats bort på senare tid.

I Sydafrika där svarta människor har ett visst inflytande är ”Tintin i Kongo” bannlyst och ges inte ut av förlagen. Men även i länder som Storbritannien och USA har bokhandlarna visat förståelse och respekt genom att ta bort ”Tintin i Kongo” från sortimentet eller flytta den bort från barn- och ungdomshyllorna till vuxenavdelningen. Skillnaden mellan dessa länder och Sverige är att man i de förstnämnda valt att inte blunda för den mörka historien, för slavhandeln och kolonialismen samt erkänna att rasism är ett problem även i dag. I Sverige stannar vi vid en diskussion om sverigedemokraternas frammarsch i valet 2006, men blundar för den strukturella rasismen som förhindrar människor från att delta på lika villkor i ett demokratiskt samhälle.
 
Inom bokbranschen behövs det fler kloka människor som Larry Lempert, enhetschef på Stockholms stadsbibliotek, som i gårdagens Expressen menade att om folk upplever Tintin i Kongo som kränkande tar biblioteket gärna en diskussion om seriealbumet och är även beredda att gallra bort det. Det måste vara okej att visa civilkurage och bekämpa rasism i alla dess skepnader.


KITIMBWA SABUNI
Kitimbwa Sabuni är samordnare i Afrosvenskarnas riksförbund.

FATIMA DOUBAKIL
Fatima Doubakil är styrelseledamot i Afrosvenskarnas riksförbund.
 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag