Vad har det för betydelse om man har några kilo extra på kroppen? Ett svar är att arbetsgivarna gillar det allt mindre. De uppfattar, det rätt eller fel, som en signal på att man inte arbetar lika effektivt som andra. Det ger också en signal om framtida problem med hälsan.
Arbetsgivarna drar sig därför att anställa de som har fetma. Detta fenomen finns i flera länder och leder till 15-20 procents lägre lön. Vita kvinnor i USA med hög vikt straffas mer i lön än afro- amerikanska kvinnor vilket visar att det är normer som styr och inte bara hälsan. Här i Norden verkar straffet för hög vikt huvudsakligen vara lägre sysselsättning.

Personer med fetma måste söka tre gånger så många jobb för att bli kallade till intervju som normalviktiga.
Arbetsmarknadsministern Hillevi Engström verkar säker på att problemet är att folk inte vill ta de jobb som finns. Hon glömmer att många inte får arbeta därför att arbetsgivare diskriminerar efter ålder och utseende. Hur tror ni att arbetsgivare väljer om de till ett servicejobb har att välja mellan en normalviktig och en med fetma? Troligen går många kvinnor med fetma går i pension i förtid. Så vad tänker ministern göra? Sänkta skatter löser ju inte det problemet.
Hur farligt är då fetma? Övervikt och fetma är, nästan lika farligt som rökning. Vikten, stillasittandet och kosten är större risk- faktorer än alkohol- och tobakskonsumtion tillsammans. Den ökade vikten hos amerikaner förtar snart hela den positiva effekten av att de minskat på rökandet.

Läget i Sverige är detta: Mer än hälften av männen mellan 16 och 84 år och drygt en tredjedel av kvinnorna i samma åldrar är överviktiga eller feta i Sverige. Var femte 10-åring har en högre vikt än vad som är medicinskt lämpligt.

Vad gör då folkhälsominister Maria Larsson? Hon tar fram sin småländska pekpinne och säger att vi skall bättra oss. Räcker det? Ärligt talat, det finns ingen politiker som vågar göra något radikalt åt vare sig fetman eller den ökande alkoholkonsumtionen, för kalorierna i alkoholen är orsak till den högre vikten hos unga vuxna. Skälet till att politiken inte kommer att göra något är att det skulle gripa in i Svenssons levnadsvanor och inte minst hur samhället är organiserat. Det skulle väcka motstånd!
Att vikten ökar i befolkningen beror på att samhället har förändrats. Arbetslivet kräver cirka 10 procent färre kalorier än tidigare. Mellan år 1970 och 2008 ökade antalet kilometer Svensson åker med bil med 53 procent. För det tredje sitter Svensson mer still och ser på TV vilket är förknippat med fetma.

Som genomsnitt är Svensson inte väl rustad för att möta alla festelser. Kött har blivit billigare. I dag äter en person per år lika mycket kött som en hel arbetarfamilj med flera barn gjorde på 1920-talet. En så till synes oskyldig förändring som att dottern dricker latte (socker och mjölk), i stället för svart kaffe som mamma, ger ett par kilo efter ett antal år. Kostnaden för övervikt och fetma är cirka 15 miljarder i genom sjukfrånvaro och vårdkostnad. Kostnaden ökar med mellan 40 och 80 procent fram till år 2020. Det kommer att kosta mer för vården.

Socialstyrelsen planerar därför strängare tag i vården mot dem som har "riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor". De skall också ställas längre bak i vårdkön därför att insatser för andra gör större nytta. Så statens likgiltighet har ett pris. Tror någon att Anders Borg kommer att införa en skatt på kött och kaffelatte eller bygga cykelvägar, öka på bidragen till idrotten i skolan eller till skolhälsovård. Nej. Svensson kommer att öka i vikt ett tag till och sedan hamna längre bak i vårdkön.