Jytte Guteland (S). Foto: Fredrik Persson/TTJytte Guteland (S). Foto: Fredrik Persson/TT
Jytte Guteland (S). Foto: Fredrik Persson/TT
Bodil Valero (MP). Foto: Fredrik Persson/TTBodil Valero (MP). Foto: Fredrik Persson/TT
Bodil Valero (MP). Foto: Fredrik Persson/TT

Dags för Sverige att erkänna Västsahara

Publicerad

Sverige har traditionellt sett stått upp för folkrätten och för länders rätt till självbestämmande.

På samma sätt som med Palestina bör vi även denna gång visa vägen och erkänna Västsahara, skriver Jytte Guteland (S) och Bodil Valero (MP).

40 år efter ockupationen av Västsahara står två tredjedelar av landet fortfarande under marockanskt styre. Trots att ockupationen inte är erkänd av FN har en folkomröstning om Västsaharas självständighet ännu inte ägt rum. De västsaharier som bor kvar i området utsätts för systematiska människorättskränkningar i sitt eget land.

Samtidigt lever över 160 000 människor fortfarande under svåra förhållanden i flyktingläger i grannlandet Algeriet. Där har nya generationer hunnit växa upp, utan att ens haft möjlighet att besöka sitt hemland. Flyktinglägren är beroende av hjälp utifrån och i takt med att biståndet under senare år har minskat, har situationen försämrats. Höstens översvämningar har gjort situationen akut. Samtidigt växer frustrationen över att frågan om Västsaharas erkännande har gått i stå och allt fler västsaharier ser som enda utväg att ta till vapen.

 

Hittills har drygt 80 länder erkänt Västsahara, men ännu inget EU-land. Både Socialdemokraternas och Miljöpartiets kongresser har tagit det principiella ställningstagandet att Västsahara ska erkännas. I december 2012 fattade även riksdagen ett rekommendationsbeslut som uppmanade Sveriges regering att erkänna den västsahariska staten. Alliansregeringen valde att ignorera riksdagens uppmaning, medan den nuvarande regeringen har tillsatt en utredning om frågan som förväntas presenteras i mars nästa år.

Enligt experter finns det inga folkrättsliga hinder att erkänna Västsahara. Ockupationsmakten Marocko har ingen rätt till territoriet. Västsahara har en egen demokratiskt vald ledning som har inflytande över flyktinglägren och icke-ockuperade områden. Västsahara har därmed förutsättningar att verka som en fungerande stat. I Västsahara finns dessutom värdefulla naturtillgångar i form av bland annat fosfor och rika fiskevatten. Tillgångar som i dag utnyttjas av ockupationsmakten. Att detta står i strid med folkrätten har nu bekräftats genom EU-tribunalen beslut att upphäva handelsavtalet mellan EU och Marocko eftersom det innefattar produkter från Västsahara.

 

Domen har ett stort symbolvärde eftersom den erkänner västsahariernas rätt till sitt territorium och de produkter och varor som produceras där. Att rådet nu valt att överklaga domen är inte oväntat. Marocko är en viktig handelspartner för EU och inte minst Frankrike har starka band till landet och har länge blockerat frågan om en folkomröstning i FN:s säkerhetsråd. Sverige har genom åren tydligt visat sitt stöd för Västsahara, därför är det mycket märkligt att regeringen valt att stödja ett överklagande när det inte är nödvändigt för processen. Det är nu viktigare än någonsin att Sverige står upp för Västsahara och tydligt tar avstånd från alla försök att upprätthålla ett avtal som så tydligt strider mot internationell rätt.

Att fler länder sluter upp bakom Västsahara skulle bidra till att stärka landets position i det internationella samfundet, och erkännanden från flera medlemsstater i EU skulle kunna sätta politisk press på de länder som hittills blockerat frågan.

Sverige har traditionellt sett stått upp för folkrätten och för länders rätt till självbestämmande. På samma sätt som med Palestina bör vi även denna gång visa vägen och erkänna Västsahara. Det är dags att Afrikas sista koloni avkoloniseras.

 

Jytte Guteland (S)

Bodil Valero (MP)

Europaparlamentariker och ledamöter i den interparlamentariska gruppen för Västsahara

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag