Sara Mohammed. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERGSara Mohammed. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Sara Mohammed. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Helene Bergman. Foto: Model House, GöteborgHelene Bergman. Foto: Model House, Göteborg
Helene Bergman. Foto: Model House, Göteborg
Gudrun Schyman. Foto: Christian ÖrnbergGudrun Schyman. Foto: Christian Örnberg
Gudrun Schyman. Foto: Christian Örnberg
Stefan Löfven. Foto: Christian Örnberg.Stefan Löfven. Foto: Christian Örnberg.
Stefan Löfven. Foto: Christian Örnberg.

Dags för Schyman och regeringen att fördöma hederskulturen

Publicerad

Det svenska samhället har under de senaste åren lidit av en kulturchock beträffande hederskulturens förtryck. 

Men nu verkar den långsamt släppa, skriver Helene Bergman och Sara Mohammed från Glöm aldrig Pela och Fadime.

2002 mördades Fadime Sahindal för att hon älskade en Patrick. Hon blev ett offer för hederskulturen. 

Fram till nu har hederskulturen förnekats av många i Sverige. Däribland kulturrelativisten och feministen Gudrun Schyman och hennes parti Feministiskt Initiativ. Nu verkar de ha kommit igenom förnekelsefasen. Schyman har den senaste tiden erkänt att hedersförtrycket verkligen existerar i Sverige. Eller så handlar det bara om röstfiske?   

Under de år som gått har kvinnor som levt och lever under den kollektivistiska hederskulturens förtryck i Sverige, skrikit sig hesa för att berätta om förtrycket. Inte minst organisationen GAPF, Glöm Aldrig Pela och Fadime.

Det är kvinnor som flydde från de kvinnoförtryckande länderna, med hopp om att finna friheten i ett av de mest jämställda demokratiska länderna i världen - Sverige. 

 

I hederskulturen räknas inte individen utan det handlar enbart om kollektivet, klanen, släktens och familjens heder. I det hederskulturella samhället är den kvinnliga sexualiteten en hjärte- och hedersfråga. Det är därför viktigt att flickor från späd ålder indoktrineras i att tro att det är deras egna fria val att vara kyska. Den yttersta symbolen för denna kyskhet är slöjan. 

Argumentet att slöjbärande unga kvinnor säger att det är deras eget fria val att bära slöja, håller inte. Anledningen är att det inom hederskulturen inte finns något som heter individens egna fria vilja eller val. Tvärtom kan hederskulturen liknas vid ett drogberoende eller sektbeteende, eftersom du som individ är beroende av din familj, släkt, klan för din existens och överlevnad.  Visserligen säger man inom klankollektivet att det är ”frivilligt” att bära slöjan, men livsfarligt att inte bära den. Kvinnliga islamister inte att förglömma, som bär slöjan för att skaffa sig bonuspoäng hos Gud i paradiset.  

Många av de kvinnor som sökt friheten i Sverige kom till ett demokratiskt och sekulärt land som säger sig hylla kvinnors egen rätt till sina kroppar och liv. 

De kom till ett land där kvinnokampen resulterat i lagar som värnar om kvinnors rättigheter. De kom till ett land där grundlagarna värnar individens fri - och rättigheter. De kom till landet Sverige där staten och regeringen ska vara garanter mot diskriminering. 

Men vad mötte de? Något som nästan kan kallas för en patriarkal kvinnorasism, eftersom deras ord och berättelser inte har tagits på allvar. 

Tror man att dessa kvinnor och organisationer som kämpar mot hederskulturen ljuger? Eller har alla politiker, myndigheter och media, fram tills nu haft de svenska kulturglasögonen på sig? Nämligen att i alla andra länder gör man precis som i Sverige.

 

Har det svenska samhället – inklusive den feministiska, socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen och det feministiska partiet Fi – av feghet och konflikträdsla hyllat kulturrelativismen och genom det offrat människor som skändats och mördats under hedersförtrycket?

Nu är det dags att såväl vår feministiska regering som Fi tar mod till sig och fördömer mekanismerna bakom hederskulturen. Inte minst de islamistiska och andra religiösa och traditionella män och kvinnor som under religionens täckmantel utövar förtryck i jämställdhetens och de fria kvinnornas Sverige.

Helene Bergman

Journalist och styrelsemedlem Glöm aldrig Pela och Fadime

Sara Mohammad

Grundare till Glöm aldrig Pela och Fadime. Hedersdoktor vid Medicinska fakulteten, Linköpings Universitet.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag