Ulrika Westerlund, förbundsordförande RFSL och Gisela Janis, förbundsordförande RFSL Ungdom, skriver med anledning av Internationella dagen mot homofobi och transfobi. Foto: Peter Knutson/RFSL Ungdom
Ulrika Westerlund, förbundsordförande RFSL och Gisela Janis, förbundsordförande RFSL Ungdom, skriver med anledning av Internationella dagen mot homofobi och transfobi. Foto: Peter Knutson/RFSL Ungdom

Dags för hbtq-politisk handling, regeringen

Publicerad

I dag den 17 maj är det IDAHOT, Internationella dagen mot homofobi och transfobi.

Många löften från politikerna har getts. Nu är det dags att dessa omsätts i handling, skriver förbundsordföranden från RFSL och RFSL Ungdom.

För ett år sedan, i samband med just denna dag, undertecknade Sverige genom dåvarande hbt-ministern Erik Ullenhag, ett dokument som kallades ”Declaration of Intent”. Undertecknandet skedde på ett prestigefullt evenemang på Malta, som tillsammans med Sverige stod värdar för en europeisk IDAHOT-konferens.

De länder som undertecknade dokumentet förband sig bland annat att (i vår fria översättning från engelskan) ”ta bort allt som förhindrar rätten till respekt för privat- och familjeliv…” och ”garantera det fulla rättsliga erkännandet av en persons könsidentitet på livets alla områden…". Skrivningarna var upprepningar ur en ministerrådsrekommendation till Europarådets medlemsstater från 2010.

 

Vi kan fortfarande konstatera att en hel del återstår innan Sverige lever upp till detta. Vi från RFSL har bland annat drivit ett par rättsprocesser som handlar om transmäns rätt att slippa bli registrerade som mödrar till sina barn. Vår motpart Skatteverket har hittills envist vägrat att anpassa sitt registreringssystem och i stället vidhållit sin uppfattning att den som föder ett barn alltid måste registreras som detta barns mor. Här vore en politisk insats önskvärd. Skatteverkets agerande strider mot skrivningarna om ett fullt rättsligt erkännande av en persons könsidentitet och om respekt för privat- och familjeliv. Hur tänker regeringen säkerställa att Sverige lever upp till detta?

I slutet av april antogs i Europarådets parlamentariska församling, PACE, en resolution om transpersoners rättigheter. Sveriges representanter skrev på. Där deklarerades bland annat att människor som vill byta juridiskt kön ska garanteras den rätten oavsett ålder och att rätten ska baseras på självidentifikation.

I Sverige har vi fortfarande åldersgränsen 18 år. En utredning föreslog i januari att gränsen skulle sänkas till 15 år. Hur avser regeringen att leva upp till resolutionens löften?

I regeringsförklaringen i höstas konstaterades att unga hbtq-personer är utsatta för risk för psykisk ohälsa i högre utsträckning än många andra, och att arbetet mot hatbrott skulle prioriteras av polisen. Här krävs nu politisk handling. Bland annat borde en folkhälsolag införas och skolornas likabehandlingsarbete måste stärkas. Polisens kompetens måste förbättras, många av de grupper som är mest utsatta för hatbrott har samtidigt ett mycket lågt förtroende för polisen. Här krävs ekonomiska resurser. Är något på gång här?

 

Kvinnojourerna fick ett välkommet ekonomiskt tillskott i vårbudgeten. Hur går det med stödet till våldsutsatta hbtq-personer, ekonomiskt, men också politiskt strategiskt? Vi utsätts också för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och hatbrott.

Också ”stjärnfamiljers” situation nämndes i regeringsförklaringen. I gruppen ingår många hbtq-personers familjer, men också många andra familjer.

När kommer den utlovade översynen av dessa familjers situation – bland annat i ljuset av att fler månader i föräldraförsäkringen nu föreslås inte kunna överlåtas?

I Socialdemokraternas hbt-politiska program finns punkter om fler vårdnadshavare än två och om att föräldraförsäkringen ska anpassas till olika familjekonstellationer, och också om könsneutral föräldraskapspresumtion. Allt detta är också något som Mp stöder. Hur ser planen ut här?

 

Under förra mandatperioden var S för en ”utvärdering” av utlänningslagen. Mp (och V och C) har sagt att de är för en översyn. Här borde det finnas möjlighet till initiativ som kan få stöd i riksdagen, så att asylsökande hbtq-personers rätt till en rättssäker asylprövning kan stärkas.

Mycket angeläget är också frågorna om översyn av smittskyddslagen och om skadestånd till personer som tvångssteriliserats till följd av den gamla könstillhörighetslagen. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tidigare sagt att de är för att ett skadestånd betalas ut. Saken borde kunna lösas i nästa budgetproposition. Där förväntar vi oss också självklart att de i valrörelsen från S utlovade extra tre miljonerna till hbtq-rörelsen finns på plats.

Många löften har getts. Nu är det dags att dessa omsätts i handling.


Ulrika Westerlund, förbundsordförande RFSL

Gisela Janis, förbundsordförande RFSL Ungdom

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag