Dags avskaffa upphovsrätten

Publicerad
Uppdaterad
En upphovsrättslag som miljontals fildelare struntar i är redan på väg bort.
Att slutgiltigt ta bort upphovsrätten är något vi alla tjänar på, skriver i dag ekonomen KARL-HENRIK PETTERSSON.

Att tänka bort upphovsrätten

kan verka orealistiskt. Men så orealistisk är tanken kanske inte. En upphovsrättslag som miljontals unga människor ignorerar är i praktiken redan halvvägs borta. Och det kan mycket väl vara i samhällets intresse att också formellt ta bort upphovsrätten. Det är mindre radikalt än vad det kan låta. Äganderätt och upphovsrätt är inte samma sak, det är något vi ofta missar när vi talar om de här frågorna. Det jag äger bestämmer jag över. Och ingen kan ta ifrån mig det utan att jag är med på det. Om det ändå sker är det stöld. Upphovsrätt är något annat, man kan säga att det är en påbyggnad på äganderätten. Det är musikerns eller författarens eller fotografens tidsbegränsade och exklusiva rätt att kontrollera hur hans eller hennes musik eller manuskript eller bilder används, hur många kopior som får göras (därav namnet copyright), på vilket sätt de får säljas, hur verket får framföras eller användas och så vidare. George Michael förklarade 2004 att han blivit så pass rik att han i framtiden kunde tänka sig att ge bort sin musik gratis på nätet.

Att skilja mellan äganderätt

och upphovsrätt leder till en viktig insikt - skulle upphovsrätten tas bort återstår äganderätten. Jag har som upphovsman alltid äganderätten till det jag har skapat. Jag skulle med andra ord i en värld utan upphovsrätt, precis som i dag, kunna sälja till exempel min musik till ett förlag. Och förlaget skulle sedan kunna sälja musiken vidare på marknaden. Men det skulle finnas en viktig skillnad. Eftersom upphovsrätten skulle vara borta i denna tänkta värld, skulle förlaget inte längre kunna sätta upp gränser för hur många kopior som får göras, hur verket får framföras etcetera. Fildelning är alltså inte stöld, det är ett brott mot upphovsrättslagen. Och den lagen känner uppenbarligen en stor del av medborgarna i dag ett minst sagt ljumt intresse för. Intuitivt känner vi att upphovsrätten i första hand hjälper andra intressen än de som har med skapandet och tillgängligheten av musik och annan konst att göra. Och precis så är det. Det är ingen tillfällighet att de som finansierar kritiken mot fildelarna, och det är en världsomspännande kampanj som pågår, är de stora producenterna av upphovsrättsskyddat material, de stora musikförlagen, filmproducenterna, mjukvaruföretagen med flera. Och de har genom skicklig manipulation av media och debatt lyckats göra upphovsmannen till den lidande parten. Sambandet mer fildelning - fattigare musiker - skärpt lagstiftning mot fildelning är det som vi dagligen hör talas om. Och vi låter oss uppenbarligen övertygas. Men det är en Potemkinkuliss. Där bakom döljs medieindustrin och dess ekonomiska intressen. Medieindustrin formligen älskar upphovsrätten. Och hatar, åtminstone starkt ogillar, de som med hjälp av modern teknik genom fildelning naggar upphovsrättens ekonomiska värde i kanten. Men det får naturligtvis inte vara medieindustrin och dess ekonomiska intressen som bestämmer om vi skall ha kvar upphovsrätten eller inte. Ökad samhällsnytta måste vara själva grunden för upphovsrätten, liksom det är för all lagstiftning. Varför skall vi behålla lagar som inte ger medborgarna mer tillbaka än de kostar? Och jag menar att det i dag är högst tveksamt om upphovsrätten ger ökad samhällsnytta.

De finns tre allmännyttemotiv

för upphovsrätten. Att vi får fler som skapar nytt i samhället, mer musik, mer bildkonst, mer film, mer poesi. Att det som skapats i ökad grad utvecklas till färdiga produkter som människor kan "konsumera". Att vi får bredast möjliga spridning av dessa produkter, att så många medborgare som möjligt får ta det av det som skapats. Dessa tre motiv för upphovsrättens allmänintresse håller inte vid närmare granskning. Skapandet ökar inte bara därför att det finns en upphovsmannarätt. Det är helt andra drivkrafter som styr själva skapandeprocessen, det finns det gott om forskning som visar. Och bredast möjliga spridning har vi tack vare den digitala teknologin och snabbt sjunkande marginalkostnader - och definitivt inte tack vara upphovsrätten. Eller uttryckt på annat sätt. Fildelning av musik, film och annat är självklart i linje med det tredje villkoret för samhällsnyttan, en så vid spridning som möjligt. Det enda frågetecken som finns gäller resurser för utveckling. Skulle en värld utan upphovsrätt vara en värld där de stora mediebolagen inte skulle satsa på kostsam utveckling av ny film, ny musik, med mera? Tillåt mig tvivla. Återigen, fildelning är inte stöld. Det är ett brott mot upphovsrättslagen. Och den lagen har i dagens digitala värld uppenbarligen en högst begränsad, om ens någon, allmännytta. KARL-HENRIK PETTERSSON

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag