Bo Göransson. Foto: Privat.
Bo Göransson.  Foto: Privat.
Flyktingar som anländer till Sverige. Foto: Johan Nilsson/Tt
Flyktingar som anländer till Sverige.  Foto: Johan Nilsson/Tt
Prins Mohammed bin Salman. Foto: Hassan Ammar
Prins Mohammed bin Salman. Foto: Hassan Ammar

Dags att ställa krav på fler än EU och USA

Publicerad

Den svenska flyktingpolitiken påstås ha havrerat och våra instinkter verkar automatiskt säga att USA och EU borde göra mer. I stället borde vi vända blicken och kraven mot den Afrikanska Unionen (AU), skriver Sidas tidigare generaldirektör Bo Göransson.

Med stigande förvåning läser jag beskrivningar av den svenska flyktingpolitiken. Att den ”havererat” verkar vara det vanligaste epitetet. Det betraktas snart som en sanning.

Sverige ger i år ger skydd åt 150 000 människor. Hur kan det vara ett haveri? Jag hör bara två argument för att betrakta det som ett misslyckande.

Dels från dem som tycker att invandring av 0,15 miljoner människor till ett land med en befolkning på 10 miljoner är en invasion. För dem vore också en invandring av en tiondel så många ett misslyckande, en kapitulation.

Dels de som tycker att vi borde ta emot många fler. De anklagar riks- och kommunpolitiker för fantasilöshet och stelbenthet när de vill dämpa tillströmningen och tvinga fram ett ökat europeiskt gemensamt ansvarstagande.

Kriserna i Mellanöstern och delar av Afrika har funnits under lång tid. Det som havererat är vår förmåga att gå på orsakerna till flyktingkrisen.

Varför har Eritreas diktator tillåtits fortsätta med sitt repressiva styre som leder till att hundratusentals eritreaner lämnar landet?

 

Våra instinkter verkar automatiskt säga att USA och EU borde göra mer. Men vi borde vända blicken och kraven mot AU, den Afrikanska Unionen. Varför är den så passiv, så överslätande? AU borde ta de första törnarna genom sanktioner mot de eritreanska ledarna och genom att strypa politiskt och ekonomiskt samarbete. Varför säger vi inte det?

Kriget i Syrien, nu inne på sitt femte år, är ett gigantiskt misslyckande för omvärldens ansträngningar. Såväl de politiska som de militära. Återigen är instinkten att man först ska ställa krav på ökat aktivt engagemang från USA och EU.

Men vilka krav ställs på de regionala stormakterna Iran och Saudiarabien? De rika oljestaterna? Saudiarabien har under massor av år finansierat utbredningen av en extrem muslimsk fundamentalism som lagt grunden för såväl IS som talibaner, Boko Haram och al-Shabaab.

Effekterna har varit förödande i Afghanistan, Somalia, Jemen, Nigeria.

Och varför har IS fått härja fritt i flera år? Först nu, i december 2015, börjar man mer systematiskt bomba IS ekonomiska ryggrad, oljeproduktionen och smugglandet av oljan till Turkiet.

FN har inte fått mandat att driva en aktiv politik, det har vetot i säkerhetsrådet förhindrat. UNHCR, FN:s flyktingorgan, har inte heller fått resurser att sköta flyktinglägren i regionen.

Det är ingen brist på haverier.

 

I den svenska debatten tenderar ordval ofta att ta över diskussion i sakfrågor. Någon använder det löjliga uttrycket ”humanitär stormakt” om Sverige. Utmärkt, då kan vi diskutera det begreppet i det oändliga, till noll nytta.

Vi psykologiserar varför Sverige gör sin stora insats under 2015, jämförbar med mottagandet av 70 000 finländska barn under världskriget. Reflex från stormaktstiden? Bror duktig-attityd?

Varför ska vanlig anständighet behöva förklaras?

Sverige har gjort en fantastisk insats. Vi borde vara stolta. Men nu börjar jobbet.

Sverige är segregerat, men det beror inte på att integrationspolitiken misslyckats, vi har aldrig haft en sådan, utan att segregationspolitiken lyckats. Vill vi vända utvecklingen kommer det att kräva resoluta beslut och nytänkande om bostäder, skolor och arbete. Asylprocessen borde radikalt göras om, tillfälliga uppehållstillstånd borde motsvaras av en asylprocess light.

Jag är säker på att det finns en mängd saker som myndigheter, politiker, kommuner och frivilligkrafter kan göra bättre. Allt annat vore onaturligt. Men att förlöjliga ansträngningarna eller förminska svårigheterna är att bortse från integrationens alla praktikaliteter som måste övervinnas; bostad, skolor, sjukvård, arbete.

Det engagemang och de resurser som mobiliserats för flyktingmottagande måste inriktas på snabb integration.

Annars riskerar vi ett haveri.

 

Bo Göransson

Före detta generaldirektör på Sida

Har tidigare varit Sveriges ambassadör i Kenya

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag