Per Bolund, (MP) konsumentminister. Foto: Vilhelm Stokstad/T/Per Bolund, (MP) konsumentminister. Foto: Vilhelm Stokstad/T/

Per Bolund, (MP) konsumentminister.

 Foto: Vilhelm Stokstad/T/
Sven-Erik Bucht, (S) landsbygdsminister. Foto: Stephanie Lecocq/Epa/TTSven-Erik Bucht, (S) landsbygdsminister. Foto: Stephanie Lecocq/Epa/TT

Sven-Erik Bucht, (S) landsbygdsminister.

 Foto: Stephanie Lecocq/Epa/TT

Dags att märka upp köttet på restauranger

Publicerad

Konsumenter har numera tillgång till information om var köttet i livsmedelsbutiken kommer ifrån, men detta gäller inte när vi går ut och äter på restaurang.

Regeringen vill nu se en ursprungsmärkning för kött även på restauranger, skriver Per Bolund och Sven-Erik Bucht.

Mat är ett ämne som engagerar. Vi köper kokböcker som aldrig förr, tittar gärna på matlagningsprogram och åker på kulinariska resor till olika delar av världen. Samtidigt ökar intresset för matens kvalitet, innehåll och ursprung. Allt fler konsumenter vill veta hur den mat vi köper påverkar miljön, djuren och den egna hälsan.

Det är oerhört viktigt att politik och näring går hand i hand med konsumenten och möjliggör medvetna val. Därför vill vi se en ursprungsmärkning för kött på restaurang och storkök. Konsumenten ska ha samma möjlighet att välja som restauranggäst som när man handlar i butik.

I Jordbruksverkets senaste undersökning om svenskarnas matvanor syns ett tydligt växande intresse av att handla svenskproducerat och ekologiskt. Kvalitet har blivit ett ledord för många konsumenter och intresset för att stödja lokala producenter är stort. Matens ursprung har också blivit en allt viktigare fråga för konsumenterna. I en undersökning av den europeiska konsumentorganisationen BEUC från 2013 svarar 83 procent av de tillfrågade att de vill veta mer om varifrån maten kommer. Köttet hamnade högst upp på listan av produkter som konsumenter vill ha mer information om.

 

Vi vet att köttproduktionen skiljer sig kraftigt åt i olika delar av världen. I dag importeras nästan hälften av allt kött vi äter i Sverige från andra länder. I många av dessa länder leder köttproduktionen ofta till stor negativ miljöpåverkan. Det kan handla om en utbredd antibiotikaanvändning, hög vattenförbrukning och en omfattande användning av bekämpningsmedel.

Djurhållningen i många av de länder vi importerar från är dessutom betydligt sämre än den svenska. Sverige har länge utmärkt sig som ett föredöme när det gäller djurskydd och låg antibiotikaanvändning. För många konsumenter är valet av svenskt kött ett sätt att stödja en produktion som ställer höga krav på djurskydd och miljöhänsyn. Men för att kunna välja svenskt kött måste vi naturligtvis veta varifrån köttet kommer.

Efter den omfattande hästköttskandalen för ett par år sedan restes allt starkare krav på information om var köttet kommer ifrån. Diskussionen har fått effekt – från och med april i år omfattas fler köttslag av EU:s krav på ursprungsmärkning som tidigare enbart gällt nötkött. I dag måste även helt kött från gris, får, get och fågel märkas med det land som djuret har fötts upp och slaktats i.

 

Men medan vi som konsumenter numera har tillgång till information om var köttet i vår livsmedelsbutik kommer ifrån, gäller inte detta när vi går ut och äter på restaurang. Trots att behovet av information om köttets ursprung inte borde vara annorlunda bara för att vi väljer att äta ute på restaurang.

För att underlätta för konsumenter att göra medvetna val även när vi äter ute vill regeringen se en ursprungsmärkning som omfattar kött på restaurang och storkök. En liknande lagstiftning finns redan i Frankrike där alla restauranger som serverar nötkött måste uppge varifrån köttet kommer.

Vi vill därför se en frivillig modell för att kunna ge restauranggästerna information om varifrån köttet kommer. Vi tror att frivillig märkning är det bästa sättet att lösa detta på, men om branschen inte agerar är vi beredda att titta på andra alternativ för att möta konsumenternas behov.

För att konsumenter ska kunna göra medvetna val är det en grundläggande förutsättning att de får tillgång till information – såväl i butiken som på restaurangen.

 

Per Bolund

(MP) Konsumentminister

 

Sven-Erik Bucht

(S) Landsbygdsminister

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag