André Persson. Foto: Jan Danielsson.André Persson. Foto: Jan Danielsson.
André Persson.  Foto: Jan Danielsson.
Foto: Henrik Holmberg/TtFoto: Henrik Holmberg/Tt
 Foto: Henrik Holmberg/Tt
Foto: Anders Wiklund / TtFoto: Anders Wiklund / Tt
 Foto: Anders Wiklund / Tt

Dags att dubbla priset på plockgodis

Publicerad

Drygt 50 000 svenska barn är så feta att de riskerar att dö i förtid av diabetes 2, cancer och hjärtinfarkt. Nu är det dags att införa sockerskatt – som kan finansiera vård av överviktiga, skriver författaren André Persson.

Vi närmar oss påsk, årets i särklass största godishelg, tätt följt av jul och allhelgonahelgen. Det är också en helg när svenskens förhållande till godis aktualiseras. För handen på hjärtat. Många av oss äter inte bara godis till helgerna, det är snarare ”lördag hela veckan”, som en godistillverkare uttrycker det i sin slogan.

Vi äter dubbelt så mycket godis som vi gjorde för 30 år sedan, vilket innebär mer än 15 kilo per person och år. Det är också dubbelt så mycket som EU-genomsnittet. Godis får nog sägas vara inympat i den svenska folksjälen.

Varför kanske man kan fråga? Det är en kärlekshistoria som började för över 100 år sedan när priset på socker föll kraftigt, samtidigt som vi fick en snabbt växande godisindustri. En svag dessertkultur och medveten marknadsföring i samband med bions ankomst gjorde sitt. Men många minns säkert också 50-talets lördagsgodis och introduktionen av lösgodis i början av 1980-talet. Sedan dess har priset på plockgodis sjunkit med drygt 60 procent.

Ännu fler kanske känner igen vurmen för det barnsliga, något som kanske är det främsta skälet till vårt godisfrossande. Sverige är ju landet som har vänt på generationstrappan och upphöjt barnsligheten till en social framgångsfaktor, vilket i sin tur har gjort godiset till ett sorts sociopsykologiskt föryngringselixir. Det är därför vi äter mest godis i världen.

Det är delvis också därför vi har drygt 50 000 svenska barn som är så feta att de riskerar dö i förtid av diabetes 2, cancer och hjärtinfarkt.

 

Godisätandet bidrar till att drygt en fjärdedel av energin som landets 15-åringar får i sig kommer från feta, sockerrika men näringsfattiga livsmedel. Det stora ansvaret för detta bär naturligtvis föräldrarna, som i sin livspusslande iver söker kvalitetstid med sina barn och har svårt att sätta gränser.

Men ökade ohälsotal och fetma är inte bara föräldrarnas ansvar. Det är också en fråga för politikerna. Tyvärr verkar nuvarande regering med folkhälsominister Gabriel Wikström i spetsen helt ointresserad av frågan. Samma verktyg som han vill använda för att bekämpa tobaken är tydligen inte användbara när det gäller socker. Med koalitionspartnern Miljöpartiet är det lika illa.

I dag finns det inget parti i Sveriges riksdag som aktivt driver frågan om sockerskatt, trots att WHO har pekat ut den ökade sockerkonsumtionen som det största hälsohotet och orsaken bakom fetmaepidemin i världen.

 

Allt detta speglar en handfallenhet inför produkter som för tillverkarna gärna får ses som ”livsmedel”, men som i själva verket utgör ett direkt hot mot vår folkhälsa. Därför vill jag uppmana folkhälsominister Gabriel Wikström att bryta den här trenden av barnslighet och nonchalans, och i stället ta ett vuxet beslut som gynnar både folkhälsan och miljön genom att införa någon form av sockerskatt. Gärna en rejält tilltagen sådan. Så här skulle du kunna göra:

Om godiset hade följt konsumentprisindex sedan början av 1980-talet så hade det kostat drygt 50 kronor mer per kilo, alltså mer än dubbelt så mycket som det gör nu. Med en årsförsäljning på drygt 60 000 ton skulle en sådan punktskatt kunna ge tiotals miljarder i intäkter till statskassan.

Adderar du dessutom en skatt på tillsatt socker i vanligt livsmedel, så skulle det kunna innebära uppåt 100 miljarder i intäkter, beroende på hur du konstruerar skattemodellen.

De här pengarna skulle sedan kunna användas till att finansiera vård för överviktiga och diabetiker, men också bygga ut hälsoinfrastrukturen och kanske öka resurserna för forskning på området.

 

André Persson

Kommunikationskonsult och författare

Har bland annat skrivit boken "Godis åt folket: Hur svenskarna blev sockerslavar i

Karamellkungens rike".

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag