Lever farligt. Cyklister är en utsatt grupp i trafiken. Menar vi allvar med nollvisionen krävs omgående insatser, skriver Krister Isaksson.
Lever farligt. Cyklister är en utsatt grupp i trafiken. Menar vi allvar med nollvisionen krävs omgående insatser, skriver Krister Isaksson.

Cyklister är de mest utsatta vid vägarbeten

Publicerad

Cykeltrafikens säkerhet har låg prioritet och cyklisterna är i majoritet vid olyckor med personskador vid vägarbeten, skriver Krister Isaksson.

I Expressen i fredags kunde vi läsa om 60-årige Kenny som bröt nacken vid en vägarbetsplats när han tillsammans med sin fru cyklade hem efter att ha ätit middag hos vänner i Växjö.

De följde skyltpilen vid vägarbetet som visade i vilken riktning man skulle cykla. Sedan blev det kolmörkt eftersom kommunen tagit bort gatubelysningen i samband med arbetet. Kenny cyklade rakt ner i ett uppgrävt dike, en meter djupt och lika brett.

Det är tyvärr inte alls förvånande att en sådan olycka sker, utan snarare väntat. Det är helt i linje med hur verkligheten ser ut för de som väljer att cykla.

Cykelolyckor är den vanligaste olyckstypen vid vägarbeten visar studier från Trafikverket och Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI). Av samtliga olyckor vid vägarbeten i kommuner är det i 40 procent av fallen en cyklist som skadas. Men det statliga vägnätet och Trafikverket är knappast bättre. Även här sker en stor mängd cykelolyckor vid vägarbeten.

Siffrorna blir än mer alarmerande och oroväckande om vi tar med i beräkningarna att endast 10 procent av alla resor i landet sker med cykel. Ännu färre är cykelresorna på det statliga vägnätet, om vi ska tro infrastrukturministern och Trafikverket, som ju menar att i stort sett allt cyklande sker på det kommunala vägnätet. Olyckssiffrorna visar dock något helt annat. De visar tydligt att vägarbetsområden är en farlig plats för de som cyklar - oavsett om det är kommun eller stat som är väghållare. Så trots att cyklisterna utgör den minsta trafikantgruppen, är de i majoritet vad gäller olyckor med personskador vid vägarbeten.

Vad beror olyckorna på?

Studierna och analyserna från Trafikverket och VTI visar att olyckorna beror på att vägarbetena ofta är dåligt angivna. Det blir särskilt tydligt då många olyckor inträffar när det är mörkt och det saknas belysning eller utmärkning vid vägarbetet.

Olyckorna beror även på att det finns mängder av olika typer av material på ytorna där cyklisterna färdas. Det kan vara slangar, rör, grus, lera samt diverse olika byggmaterial. Det är heller inte ovanligt med parkerade fordon som tillhör vägarbetet på ytorna där man ska cykla.

Även höga kanter, uppgrävda diken, olämpliga farthinder samt så kallade körplåtar, som blir hala och inte är avfasade eller utspetsade med asfalt, orsakar ett stort antal olyckor. Olyckorna beror också på att det finns gropar, hål och ojämnheter i vägbanan. Ofta är ytan för biltrafiken asfalterad medan ytan för cyklister är grusad vid vägarbeten. Att återställandet efter vägarbetet dröjer eller blir slarvigt utfört är en annan olycksorsak.

Det är också vanligt att flera av dessa brister samverkar och finns på en och samma plats.

Vad bör göras? Det är tydligt att det saknas grundläggande kunskap, insikt och medvetenhet hos inblandade parter om hur cykeltrafiken ska hanteras vid vägarbeten. Det är även tydligt att frågan om cykeltrafikens säkerhet och framkomlighet har låg prioritet hos såväl väghållare som hos byggentreprenörer. Här måste Sveriges kommuner och landsting samt Trafikverket snarast ta fram nya och tydliga riktlinjer för cykeltrafik vid vägarbeten. Väghållarna måste i sin tur ställa tydliga krav vid vägarbeten samt följa upp att dessa efterlevs. Det är också nödvändigt att frekvent använda viten som extra påtryckning.

Det handlar också om utbildning. I stort sett inget av det utbildningsmaterial som finns rörande arbete på väg berör cykeltrafik annat än i mycket svepande och generella ordalag. Cykeltrafiken hanteras ofta som gångtrafik trots att dessa trafikslag har helt olika förutsättningar och behov. I utbildningsmaterialet, till skillnad mot biltrafiken, saknas även tydliga exempel på hur cykeltrafiken ska hanteras i praktiken vid vägarbete. Här behövs en omfattande komplettering med riktlinjer och information om cykeltrafikens särskilda behov och förutsättningar.

Menar vi allvar med Nollvisionen, och att såväl regering och riksdag samt ett stort antal kommuner säger sig arbeta för ett ökat och säkert cyklande, krävs omgående insatser.

 

Krister Isaksson, expert på cykelinfrastruktur och tidigare cykelplanerare på Stockholms stad. Krönikör på tidningen Bicycling​

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag