Frågan om äktenskapet kommer upp inte minst under Europride som inleds i dag. Många hade hoppats att Sve-rige nu skulle kunna visa upp ett riksdagsbeslut i frågan, och skulle regeringen presentera sin linje skulle det höras i hela Europa. Sällan får en representant för Humanisterna anledning att applådera förslag från kd. Men kd:s Göran Hägglund har öppnat upp för civiläktenskap - något som kan rädda regeringen och hålla den svenska staten neutral i trosfrågor. Det skriver Carl-Johan Kleberg, före detta ordförande för Humanisterna, i dag.
Regeringen lider av beslutsvånda. Det finns ett remissbehandlat utredningsförslag om att införa en könsneutral äktenskapslag. Det är klart att 96 procent av riksdagsledamöterna ställer sig bakom förslaget, men de fyra procenten kristdemokrater har hittills stoppat varje beslut. Statsministern har ett dilemma och måste hålla ihop regeringen. Och så visar Göran Hägglund i en intervju i DN (16/6) på en väg för partiet att komma ur både hans eget och regeringens dilemma. Han säger där att "äktenskapet återförs till det civila samhället. Då skulle man gå till exempelvis lokala skattemyndigheten och registrera att man vill leva tillsammans. Sen gör alla som de vill, går till prästen, till sin imam eller har en fest hemma."
När kd nyligen hade riksting fanns inte äktenskapsfrågan på dagordningen. Hägglunds förslag behandlas endast i den inre regeringskretsen. Desto viktigare är då att i den allmänna debatten fånga upp Hägglunds överraskande utspel. Frågan kommer upp inte minst under Europride som inleds i kväll med tal av bland andra Europaminister Cecilia Malmström. Många hade hoppats att Sverige nu skulle kunnat visa upp ett riksdagsbeslut. Nu skulle det vara möjligt att presentera regeringens linje i denna segslitna fråga. Det skulle höras i det Europa de jobbar för. Många skulle bli utomordentligt glada över lösningen enligt Göran Hägglunds alternativ. Det andra alternativet han nämner är en samlevnadsbalk med bibehållen partnerskapsmodell. Den lösningen skulle gå emot hela syftet med den nya lagstiftningen, nämligen att jämställa hetero- och homosexuella relationer och borde vara utesluten för övriga partier.
Civiläktenskap är den europeiska lösningen. Stora länder i Europa som Tyskland, Frankrike och Italien har sedan länge den formen som kan kompletteras av den religiösa eller borgerliga ceremoni om man önskar. I Sverige har den borgerliga vigseln från början varit litet av ett undantag, som dock ökat starkt. Kyrkbröllopet har länge dominerat. Men antalet kyrkvigslar minskade kraftigt från 79 procent 1970 till 49 procent i dag (2006). Utredaren hade gjort en opinionsundersökning och slutsatsen var att majoriteten svenskar vill behålla möjligheten till kyrkbröllop, varför han inte tyckte sig ha funnit stöd för civiläktenskap. Men motiven för bröllop är i själva verket inte alls religiösa skäl (12 procent) utan därför att man kan ha släkt och vänner med sig (52 procent), vara i en stämningsfull lokal (48 procent) eller bli vigd av en präst eller pastor som man själv väljer (84 procent). Frågan är alltså förrädiskt fel ställd. Det handlar inte om två alternativ utan om lösningar som kan kombineras. Ett civiläktenskap kan kombineras med också ett storslaget kyrkbröllop.
Göran Hägglunds tanke innebär att man kommer ifrån en av de stora svagheterna i utredningsförslaget, nämligen att man där inte löst frågan hur det motstånd att viga homosexuella som finns inom Svenska kyrkan och alla samfund ska klaras. Lagen om vigselrätt kräver att ett samfund som får vigselrätt ska ha "en sådan organisation att det på goda grunder kan antas att äktenskapsbalkens bestämmelser om vigsel kommer att iakttas". Hur ska ett samfund kunna klara det villkoret när många av dess tjänstemän är motståndare till en grundprincip i en ändrad lag? Utredaren skapar ett begrepp som heter vigselplikt och den vill han inte ålägga prästerna. En särskild undantagsregel skulle behövas. Tänk om vi skulle tala om undervisningsplikt för lärare i en friskola när han är skyldig att följa läroplanen! Utredaren tvingades att lägga in en klart homofobisk konstruktion i den nya lagstiftningen.
År 2000 skedde den stora reformen av relationen stat och samfund. Svenska kyrkan fick stå på egna ben och befriades från samhällsuppgifter med ett olyckligt undantag i fråga om begravningsverksamheten. Hela frågan om samfundens vigselrätt sköts upp. Nu är det tid att avskaffa detta gamla kyrkliga privilegium, en av statskyrkosystemets sista bastioner. Det är den linjen som kristdemokraternas ledare nu anvisar. Det inte ofta som en representant för Humanisterna får anledning att applådera förslag från det hållet. Men här finns ett gemensamt synsätt att staten ska förhålla sig neutral i trosfrågor.
Carl-Johan Kleberg
Karl Johann Kleberg var ordförande för Humanisterna 1999- 2004.
