Nätaktivisterna Slim Amamou och Salma Said gav sig ut på gatorna i Tunis och Kairo och såg till att omvärlden fick veta vad som hände i deras länder. Utan deras och många andras mod hade förändring inte skett. I dag träffas nätaktivister från Mellanöstern och andra delar av världen i Stockholm på en konferens om frihet, demokrati och nya digitala verktyg och möjligheter.
Förra året inledde Sida, genom regeringens särskilda satsning, ett medvetet arbete för att stötta organisationer och projekt som använder digital teknik för att effektivisera demokratiarbete och skydda människor som arbetar för mänskliga rättigheter. I år fördubblar vi antalet satsningar och ökar stödet med cirka 40 miljoner kronor. Totalt handlar det om 70-80 miljoner kronor.
Nästa år planerar vi att ge stöd till ytterligare fler demokratikämpar och nätaktivister. Sverige har en lång tradition att stödja demokrati och yttrandefrihet. Nu drar vi nytta av den långvariga erfarenhet och kompetens som finns, både för att stödja nya typer av aktivister men också för att bygga upp demokratiska institutioner när odemokratiska stater fallit.

I dag växer internetanvändningen kraftigt i utvecklingsländer och även i repressiva stater. Biståndet måste hänga med i utvecklingen och använda potentialen i ny teknik och nya metoder. Det gör vi nu genom att i ökande grad finansiera dem som bygger verktyg, erbjuder plattformar eller utbildar aktivister och andra medborgare i informationsteknik och metoder. Inom exempelvis The Tor project har Sida stött ett internationellt nätverk av volontärer och aktivister för att utveckla operativsystemet Tails och distribuera tekniska lösningar för utsatta aktivister samt metoder för att kringgå censur och filtrering på internet.

Framväxande globala rörelser i civilsamhället i form av nätverk av nätaktivister och hackare sprider information vidare, ökar tillgången till internet och gör det möjligt för aktivister att vara anonyma på nätet. De samarbetar intensivt för att människor i repressiva miljöer ska kunna uttrycka sig fritt utan att identifieras och straffas av hotfulla regimer.

För teknikutvecklingen skapar givetvis inte bara möjligheter. Den innebär också hotbilder för dem som engagerar sig för en demokratisk utveckling. Den nya tekniken används även av regimer för att attackera, filtrera, censurera, infiltrera och sprida desinformation. Även internationella företag, som vissa internet- och teknikleverantörer, bidrar i ökande utsträckning till övervakning, censur och annan destruktiv digital verksamhet som drabbar demokratiaktivisterna. Biståndet kan också främja företags sociala ansvarstagande, exempelvis genom stöd till insatser som berör internetleverantörer, mejlklientföretag och sökmotorföretagens agerande. Men det kan också gälla teknikleverantörer och konsulter av olika slag som har affärsrelationer i repressiva miljöer och icke-konsoliderade demokratier.

Efter våren kommer sommaren och hösten. När en solid demokrati ska byggas har informations- och kommunikationsteknologi en allt viktigare roll. Sida har under många år arbetat med digital teknik i utvecklingsländer och stöttat initiativ som medborgares valövervakning genom internetverktyg eller ökad användning av informationsteknologi i skolor. Genom att använda innovativa metoder, ny teknik och digitala redskap skapas en utveckling där människor själva kan ta sig ur sin situation, främja demokrati och bygga samhällen där yttrandefrihet och medbestämmande är något självklart.

Organisationer från civilsamhället i Mellanöstern och Nordafrika vet vilka utmaningar man nu står inför i regionen. De teknikintresserade hackarna och bloggarna, som Slim och Salma, vet på vilket sätt man kan utnyttja och utveckla tekniken för att tjäna dessa syften. Tillsammans med dem, med politiker som vill se demokrati och utveckling, och med företag som tar det sociala ansvaret på allvar, kan det internationella utvecklingssamarbetet agera så att vi tillsammans kan öka engagemang och stöd för en ljus höst för demokratin.


CHARLOTTE PETRI GORNITZKA