SÄKERHETSPOLITIK. Under året har en styrka på 250 svenska soldater etablerats i Mali för att delta i FN-insatsen. Men varför där och inte i till exempel Syrien? Kanske är det rent kampanjande till FN:s säkerhetsråd, skriver Oscar Jonsson. Foto: Martin von Krogh och privat
SÄKERHETSPOLITIK. Under året har en styrka på 250 svenska soldater etablerats i Mali för att delta i FN-insatsen. Men varför där och inte i till exempel Syrien? Kanske är det rent kampanjande till FN:s säkerhetsråd, skriver Oscar Jonsson. Foto: Martin von Krogh och privat

Byt trofépolitiken mot en säkerhetsstrategi

Publicerad

Sverige har ingen nationell strategi för säkerhetspolitiken, och resurserna spretar åt alla håll. Det är dags att erkänna att vi har intressen och inte bara altruistiska visioner, skriver Oscar Jonsson.

Sverige saknar en säkerhetsstrategi, i dag har landet enbart visioner.

Det är mycket olyckligt i ett omvärldsläge som regeringen benämnde som det värsta på 25 år. Det inkluderar ett krig 80 mil ifrån Sverige, Europas närområde i söder står i brand och tiderna präglas av sviktande europeisk enighet.

I den enklaste meningen innebär en strategi en sammanhängande idé om medel, metoder och mål.

 Inneboende i detta är behovet av tuffa prioriteringar.

Det är en sådan idé som saknas och följden blir att Sveriges ändliga resurser spretar åt alla håll. I både regerings- och utrikesdeklarationen kan man läsa att nyckelorden för svensk säkerhetspolitik är samarbete, solidaritet och mänskliga rättigheter. Lovvärda och goda visioner men det saknas vägledning om hur de ska uppnås och med vilka medel.

 

För att uppnå det siktar Sverige på en plats i FN:s säkerhetsråd med slogan “globalt åtagande, oberoende röst”.

Dock släpptes den profileringen när den mötte motstånd inom regeringen då den oberoende rösten till synes går emot både EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och det samarbete som efterlystes.

Ytterligare problematiskt blir det när platsen i säkerhetsrådet nödgar stöd ifrån, och således kompromisser med, stater som inte alls är intresserade av mänskliga rättigheter.

Under året har en styrka på 250 svenska soldater etablerats i Mali på uppdrag av den svenska regeringen.

Det leder till frågorna: varför inte i Libyen där Sverige redan medverkat i den internationella insatsen? Varför inte i Syrien/Irak där inbördeskriget skapar stora flyktingströmmar till Sverige?

Är det enda svaret att det hjälper kampanjen till FN:s säkerhetsråd blir således frågan vad som ska uppnås med det, och saknas det ett svar där, är detta att betrakta som ren trofépolitik.

 

En nationell säkerhetsstrategi ska vara den övergripande ramen som styr var och till vad alla Sveriges instrument - politiska, militära och ekonomiska - ska användas till för att skapa säkerhet.

Men den kan inte bara göra det utan den måste ge tydliga prioriteringar vart landet ska använda sina militära styrkor, vart de 38 miljarderna i bistånd ska spenderas och med vilka vi måste samarbeta.

Om det är så att folkrättens efterlevnad är av vikt för Sverige, då kanske man skall stötta Ukraina som blivit olagligt invaderat av Ryssland för att se till att det inte når sina mål att destabilisera Ukraina.

Om det är så att Ryssland är det största hotet mot svensk säkerhet, då kanske mer bistånd ska gå till att stärka de baltiska staterna genom att exempelvis förhindra rysk korruption vilken i dagsläget vittrar sönder dem inifrån.

Den svenska staten är i dag notoriskt dåligt på att få sina instrument att hänga ihop och det har att göra med en oförmåga att erkänna att Sverige har intressen och inte bara altruistiska visioner.

Det pågår nu ett arbete att ta fram en nationell säkerhetsstrategi.

Ifall en sådan inte klarar att formulera Sveriges intressen, både realpolitiska och idealistiska, prioritera bland dem och styra våra instrument kommer detta att vara en försutten möjlighet att få ordning på vårt eget hus vilket vi knappast har råd med i det gällande omvärldsläget.

 

Oscar Jonsson

doktorand i krigsvetenskap vid King’s College London

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag