Foto: Peter Ericsson / PETER ERICSSON WWW.PEFOTO.SEFoto: Peter Ericsson / PETER ERICSSON WWW.PEFOTO.SE
 Foto: Peter Ericsson / PETER ERICSSON WWW.PEFOTO.SE
Foto: Ronny JohannessonFoto: Ronny Johannesson
 Foto: Ronny Johannesson

Byt fokus för att minska sjukfrånvaron

Publicerad

Jag har aldrig känt mig så utanför som när jag blev utförsäkrad. Kanske inte att sjukskrivning alltid är det bästa eller enda, men att neka människor utan arbetsförmåga sjukskrivning kan inte vara en väg vi ska gå, skriver  Lisbeth Forsberg.

"Vi frågar inte efter hur sjuk du är - vi frågar hur mycket du kan jobba", var Försäkringskassans slogan 2006 då stora reformer skulle genomföras. Det effektivaste sättet att få ner kostnaderna i sjukförsäkringen måste ju vara att inte betala ut några ersättningar och med det tänkandet utförsäkrades över 100 000 sjuka mellan 2010 och 2016.

Själv utförsäkrades jag november 2010, det var en chock. Jag var ju helt oförmögen till arbete, hur kunde systemet då kasta ut mig? Sedan följde en tid av mycket oro och osäkerhet och aldrig, aldrig har jag känt mig så utanför som då, då när Alliansregeringen ville bryta utanförskapet.

De flesta kom tillbaka till sjukförsäkringen igen, några hamnade som jag i Arbetsförmedlingens omsorg och återigen några hamnade i försörjningsstöd. Sedan fanns det de som "försvunnit", de som inte får ersättning, bidrag, studerar eller är arbetssökande. De är anhörigförsörjda och är beroende av en partner eller familjs vilja och förmåga att stå för uppehället. Vi är några som efter många år av bollande mellan myndigheter och insatser till sist fick sjukersättning (förtidspension).

 

Att bara fokusera på att sjuktalen måste ner för att det är en ekonomisk förlust när människor inte arbetar har inte fungerat så bra. Trots att man sänkt storleken på ersättningar, gjort det svårare att få en ansökan erkänd och mycket lättare att få en sjukpenning indragen så ökade sjuktalen mellan 2010 och 2016 med 79 procent, samma tid som den bortre tidsgränsen var verksam. Därför borde man väl inse att det var fel väg att gå?

När man diskuterade att ta bort den bortre tidsgränsen höjdes röster från flera remissinstanser att kontrollerna vid de tidigare tidsgränserna i sjukförsäkringen i så fall måste utföras bättre än innan. Så redan från oktober 2015 började kontrollerna öka och med dem avslagna och indragna ersättningar.

Den 1 februari i år togs den bortre tidsgränsen bort, men vi i Solrosuppropet fortsatte att få rop om hjälp från sjuka som nekades sjukpenning. Inga regler har ändrats men de som finns tillämpas hårdare och för den som drabbas är resultatet det samma.

Men ska man bara anmäla att man vill ha sjukpenning och så får man det? Naturligtvis inte, vi måste ha ett system som är både rättssäkert och tryggt, som människor vill betala till därför att de vet att "rätt ersättning i rätt tid utgår till rätt person", för övrigt ett annat av Försäkringskassans motton.

 

Naturligtvis är inte alla avslag felaktiga men faran med att pressa mot ett så preciserat mål som regeringens "sjukpenningtal om 9,0 dagar år 2020" är att man bara ser målet och missar effekterna. Det handlar om människors existens, hälsa och ekonomi. Därför blir det så väldigt fel när det inte blir bra och rätt. Åt vilket håll det än slår.

Kanske inte att sjukskrivning alltid är det bästa eller enda, men att neka människor utan arbetsförmåga sjukskrivning kan inte vara en väg vi ska gå. Det förebyggande arbetet är bland det viktigaste och där fanns ett förslag om arbetsgivarna skulle få ta det ansvar som redan åligger dem men med ekonomiska incitament för motivering, så som sjuka alltid haft.

När sjukdom väl uppstår borde man sätta in något som liknar de team man har när FK utreder arbetsförmågan men där byta fokus och i stället titta på vad patienten behöver för att återfå arbetsförmåga, vilken behandling, vilken vård behövs, om sjukskrivning - i vilken grad och hur länge?

Gör patienten delaktig i att utarbeta en plan. Jag har än så länge aldrig mött någon patient som inte haft målet att bli frisk. Det är faktiskt det enda man önskar.

I dag lanserar Försäkringskassan en ny sajt för läkare som skriver intyg, med en ny slogan: "Vi frågar inte vilken diagnos din patient har, utan vill veta om det kan finnas arbetsuppgifter som patienten klarar trots sin sjukdom eller skada."

Så vad Försäkringskassan än kommer med nu så är det inte lösningen – lösningen heter samarbete och det gör vi tillsammans.

 

Lisbeth Forsberg

Solrosuppropet.se

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag