Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth lovade för nästan ett år sedan att se över Sveriges nu 16 år gamla arkitekturpolitik. Foto: Christian Örnberg
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth lovade för nästan ett år sedan att se över Sveriges nu 16 år gamla arkitekturpolitik.  Foto: Christian Örnberg
Därför ställer Tobias Olsson frågan till kulturministern och bostadsministern: tänker ni hålla löftet? Foto: Robert Blombäck
Därför ställer Tobias Olsson frågan till kulturministern och bostadsministern: tänker ni hålla löftet? Foto: Robert Blombäck

Bygg som in i Norden

Publicerad

Stadsplanering är inte ett hinder utan snarare en lösning. Det tar tio år för ett husbygge att bli klart på grund av den segdragna planprocessen, säger Stefan Attefall, men det är inte verkligheten.

Vår genomgång av statistik från Stockholm stad från 2013 visar att planprocessen i snitt tog 19 månader. Samtidigt så startade byggandet av över 31 000 bostäder i Sverige under förra året och i Stockholms län har bostadsbyggandet fördubblats, det är bra. Så höga siffror har inte Sverige haft sedan 1992.

Planprocessen som den stora stoppklossen? Knappast. Det är dags för regeringen att se stadsplanering som vad den faktiskt är – en metod för att lösa problem. Det är främst tiden före och efter planprocessen, som har med markpolitik och konkurrens att göra, som behöver kapas. Trots de glädjande siffrorna behöver det byggas många fler bostäder. Men för att lyckas med det måste man se över de fundamentala förutsättningarna byggandet: Finansieringen. Markpolitiken. Den bristande konkurrensen bland byggare. Inte fastna i detaljerna.

 

Bostadsministern missar sällan ett tillfälle att berätta om hur mycket högre bostadsbyggandet är i grannländerna Danmark, Norge och Finland. Han är däremot tyst om det faktum att övriga nordiska länder storsatsar på arkitektur. Samtliga nordiska grannar har en bred förankrad arkitekturpolitik som ligger till grund för utvecklingen av städer och byggandet av nya bostäder. I torsdags presenterade den danska regeringen sin nya politik med 64 konkreta åtgärder, bland annat en satsning på arkitektur i skolan, stöd till kommuner för att med hjälp av stadsplanering motverka social obalans och satsningar på export och internationell marknadsföring av Danmark.

I Danmarks arkitekturpolitik, liksom i Norges och Finlands, är arkitektur inte den fina ytan på ett hus. Istället ett kraftfullt verktyg för att skapa långsiktiga och tilltalande livsmiljöer för medborgaren när bostäder byggs. Sveriges arkitekturpolitik heter Framtidsformer och har sett likadan ut sedan riksdagen antog den år 1998.

 

I Sverige har man valt att endast fokusera på byggpolitik, som i praktiken mest underlättar för de största byggarna att öka vinsten. På bekostnad av våra livsmiljöer. Resultatet för den som ska bo är lägenheter som ofta placeras i stereotypa bostadsområden. Som om vi inget lärt av miljonprogrammet? Det blir enklast och billigast så – för byggarna. Trots att människor idag vill bo i stadsdelar med skolor, butiker, ett fik vid ett torg och gärna en park också.

Bostadsministern är inte bara ansvarig för bostadsbyggandet. Frågan om hållbara städer ligger också på Stefan Attefalls bord. Ändå är hans fokus inte stadsbyggnadspolitik utan byggpolitik. Som att byggandet sker i ett vakum.

 

Följer han sina nordiska grannars exempel och satsar på en arkitekturpolitik kan han greppa hela samhällsbygget. Och inte bara bostadsministern. I Danmark står fyra departement bakom den nya arkitekturpolitiken, med kulturministern som avsändare. Förenar vi bostadsbyggande och arkitektur så får vi stadsbyggande. Har vi dessutom en hög ambitionsnivå så kan vi lägga till hållbart. Våra nordiska grannländer bygger inte bara fler bostäder, de ligger också ljusår före vad gäller att skapa en trivsam och hållbar livsmiljö för sina medborgare.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth lovade för nästan ett år sedan att se över Sveriges nu 16 år gamla arkitekturpolitik. Därför ställer vi frågan till kulturministern och bostadsministern: tänker ni hålla löftet?

 

Tobias Olsson

Arkitekturpolitisk chef på Sveriges Arkitekter

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida