Dawit Isaak. Foto: Kalle Ahlsén
Dawit Isaak. Foto: Kalle Ahlsén

Bryt tystnaden om Dawit, Wallström

Publicerad

Utrikesminister Margot Wallström tycks inte engagera sig för Dawit Isaak, trots hennes stora internationella nätverk som tidigare FN-sändebud, skriver Helena Giertta och Kurdo Baksi.

För 22 år sedan utropade FN:s generalsförsamling denna dag, den 3 maj, till Världsdagen för pressfrihet. Just denna dag vill man årligen hedra de uppoffringar som gjorts och görs runtom i världen för pressfrihet. Dagen ska också påminna samtliga regeringar om deras skyldighet att upprätthålla yttrandefriheten som finns i artikel 19 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Att det blev just den 3 maj, beror på att det är årsdagen av Windhoek - deklarationen, som värnar om en självständig och pluralistisk press.

På senare år har behovet av att uppmärksamma pressfriheten blivit allt större. Situationen för journalistiken och dess utövare har försämrats alltmer runtom i världen.

Turkiet behåller världsrekordet att ha flest fängslade journalister. I diktaturer som Iran, Syrien, Kina, Etiopien och Eritrea är det minst sagt livsfarligt att ägna sig åt oberoende journalistik.

Sedan inbördeskriget som startade i mars 2011 har fler än hundra journalister dött i Syrien. Ifjol mördades 19 journalister i Syrien. De flesta av dödsoffren är syriska.

Men även i Sverige märker vi påtagligt hur hotet mot pressfriheten och mot journalister ökar.

Vi minns förstås fotografen Niclas Hammarström och reportern Magnus Falkehed som kidnappades av okända män i Syrien, för att inte nämna Martin Schibbye och Johan Persson som 2011 greps och fängslades i Etiopien, när de skulle göra reportage därifrån. Nyligen grep också den syriska säkerhetstjänsten frilansjournalisten Joakim Medin som tack och lov släpptes en vecka senare.

Ett annat land som årligen intar jumboplatsen i pressfrihetsindex är Eritrea som styrs av diktatorn Esaias Afewerki. En färsk mätning från Committee to protect journalist, CPJ, visar att Eritrea är det mest censurerande landet i världen och landet har flest fängslade journalister i Afrika, 23 stycken.

Afewerki lät i september 2001 gripa trebarnspappan och svenske medborgaren Dawit Isaak från Göteborg. Den diabetessjuke Dawit Isaaks öde är hjärtskärande. Efter snart 5 000 dagar i fängelse förnekas han fortfarande rätten till att ens bli ställd inför rätta. Ingen åtalspunkt har presenterats, ingen rättegång planerats, ingen advokat har fått se vilka brott Dawit Isaak misstänks för. Och ingen dom har fallit.

Det vi vet är att Dawit Isaak hamnat i onåd i Eritrea därför att han skrev artiklar i den oberoende tidskriften Setit. En tidning som önskade pressfrihet och yttrandefrihet för Eritreas drygt fem miljoner invånare.

Trots massiva protester i medier och i demonstrationer har Eritreas linje legat fast.

Lika fast ligger tyvärr även Sveriges linje.

Medan Dawit Isaak suttit i fängelset har såväl socialdemokratiska som borgerliga utrikesministrar passerat revy och samtliga har hänvisat till den passiva tysta diplomatin.

Sedan i höstas är FN:s tidigare sändebud Margot Wallström utrikesminister i vårt land. Vi vet att hon har ett stort internationell nätverk. Men till vår stora besvikelse har vi ännu inte kunnat se henne engagera sig nämnvärt för Dawit Isaak. Därför har vi tre konkreta frågor till Margot Wallström:

Ska Sverige fortsätta vara passivt när det gäller Dawit Isaak?

Ska Sverige fortsätta stödja att Eritrea får miljarder i EU-bistånd, som bland annat går till att strypa pressfriheten.

Tänker du personligen resa till Eritrea för att kräva att träffa EU:s enda samvetsfånge, Dawit Isaak?

Vi är tacksamma för svar.

Helena Giertta

Chefredaktör på Tidningen Journalisten.

Kurdo Baksi

Chefredaktör på tidningen Svartvitt.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag