Brit Stakston: Varning för politikens digitala maktelit

Publicerad
Uppdaterad
Det kommer inte att hända igen. Att sociala medier och politik vänds in och ut så här. Men det är väldigt lite som förändrat sig för väljaren trots att det är den fjärde valrörelsen där nätet finns som en kommunikativ plattform. De sociala medierna skapar möjligheter men politikerna använder dem inte för att lyssna och föra dialog. Det är traditionell medielogik som fortfarande styr politikerna. Det bildas nya digitala ekokamrar som bygger på spelreglerna, makt och hierarkier. Kommunikationen människor emellan som maktfaktor för att vinna ett val erkänns inte trots ständigt sjunkande aktivitet i partierna. Det saknas en grundförståelse för styrkan i ett nätverksbaserat medielandskap och istället växer bara en bloggbaserad maktelit fram.

Medielandskapet utgår
inte längre från de gamla spelreglerna om resurs och makt. Att därför utgå från dessa när man förhåller sig till det nya tar oss bara halva vägen. Den politiska bloggosfären blir allt mer ointressant för de som står utanför den politiska ankdammen. Den rödgröna progressiva bloggrörelsen ser sig som motvikt till den högerstyrda mediedominansen men utgångspunkten är även här det som varit och en kamp mot vanlig medielogik och mediemaktstruktur.

Vi har oavsett politisk
hemvist en stark och erkänd politisk bloggosfär. En fjärde statsmakt och samhällsengagerade personer med nätkunskap kan skugga politiska beslut och påverka.

Men det finns idag tre tydliga problem. Det första är att den vanlige väljaren inte ses som en resurs i valarbetet från partiernas sida. Det finns 4 miljoner svenskar på Facebook som i sitt nätverk har människor för vilka de har betydelse. Vänner och bekanta som de också agerar tillsammans med för att förbättra skolmaten i en blogg eller protestera mot nerläggning av statlig bilprovning i en Facebookgrupp. Politikerna har här världens chans att föra dialog i realtid om frågor som engagerar väljaren.

Det andra är att de nya
bloggmaktkluster som finns lever i sin egen ekokammare långt från väljarna. De har blivit en viktig mediekanal för partierna men inte viktig för väljaren. Sociala medier blir verktyg för positionering gentemot andra bloggare, etablerade politiker och journalister. Framgång mäts efter placering på bloggtopplistor.

Slutligen det tredje problemet. De nyanställda sociala medieredaktörerna inte har mandat att skapa engagemang och mobilisera nya sympatisörer i valrörelsen. De utgår inte från väljarens kommunikationsbehov och hur de sociala medierna kan lösa dem. Det är synligt att de bakbinds av den vanliga partiapparaten. Kvar efter årets valrörelse kommer det att finnas tusentals lokala små megafoner i bloggformat som inte nått väljarna och ekande Facebooksidor.

Det är nu 28 dagar kvar
till valet och var finns en Valstuga 2.0? Där väljarna kan slinka in och ställa frågor som "Vad tänker ni göra åt SJ?" eller "Vad gör ni åt bärplockarnas arbetsvilkor" och får svar från samtliga partier.

Vem har mandat, mod
och mogenhet nog att föra breda engagerade och genuina samtal med väljarna på nätet istället för att ha koll på vilka som toppar de olika bloggtopplistorna. Det är gammal medielogik så det stänker om det. När vi talar om något helt annat. Den hett efterfrågade aktiva medborgardialogen som varje politiker eftersträvar.

Faran med det som sker nu är att det bildas en ny digital maktelit inom och utom partierna. De som förstått tekniken och länkandets kraft. När tiden egentligen är mogen att vända på kuttingen och fånga upp ett bredare samhällsengagemang även bland allmänheten.


Brit Stakston


Brit Stakston är expert på sociala medier på JMW Kommunikation och huvudförfattare till antologin "Politik 2.0", där politiker och bloggare problematiserar de sociala mediernas demokratiska uppgift.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida