GAMMAL MEDIELOGIK. Brit Stakston anser att Pär Henriksson, Moderaternas kommunikationschef, och Karin Pettersson, Socialdemokraternas kommunikationschef, använder gammal medielogik. Foto: Jonas Böttiger
GAMMAL MEDIELOGIK. Brit Stakston anser att Pär Henriksson, Moderaternas kommunikationschef, och Karin Pettersson, Socialdemokraternas kommunikationschef, använder gammal medielogik.  Foto: Jonas Böttiger

Brit Stakston: Propaganda skadar de sociala medierna

Publicerad
Uppdaterad
Alla partier har misslyckats med sociala medier. De har helt enkelt fel utgångspunkt. De ser sociala medier primärt som en kanal för marknadsföring för att vinna röster till valet.
Visst talas det numera initierat inom partier om vikten av att föra dialog på nätet. I P1 häromdagen förklarade Pär Henriksson, Moderaternas kommunikationschef, att "Det handlar om dialog i fler kanaler". Karin Pettersson, Socialdemokraternas kommunikationschef, skrev nyligen på Sidan 4 att "Hemligheten är att våga låta internets principer styra".
De har förstått att partierna bör finnas på fler platser både on- och offline. Ändå hemfaller man gärna åt gammal medielogik när det räknas upp antal medlemmar i grupper, antal klick eller antal visningar, för att visa framgång i de sociala medierna.
Min erfarenhet av samtal med många politiker under arbetet med boken "Politik 2.0" är att det internt ofta hänvisas till "Rapport" och tidningars debattsidor som argument mot sociala medier.
Men mycket har redan hänt sen förra valet. Båda blocken ser nu de egna bloggarna som viktiga. "Det vi 'centralt' kan göra är att göra bra politik och ibland kanske kul eller annorlunda utspel - då lyfter det för att bloggare själva tycker det är kul att skriva om och resonera kring." skriver Pär Henriksson i sin blogg, apropå hur relationen till bloggare är. Karin Pettersson lyfter gärna fram Netroots som "Sveriges största politiska bloggnätverk" med sina över 550 bloggare.

Partierna har alltså hyfsat stor respekt för de egna bloggarna. Men jag vill hävda att den utveckling som har skett främst handlar om att se bloggare som ytterligare en mediekanal, till mest nytta när de med egna ord skriver om det som partiet centralt vill att man lyfter. Alltså samma förhållningssätt som till traditionella medier. Beslutsprocesserna i partierna är så gammelmodiga att det inte finns plats för det medinflytande som skulle kunna skapas av sociala medier. Det vitaliserade politiska engagemang som borde vara en konsekvens av de sociala medierna, är aldrig utgångspunkten för tunga politiska beslut när det kommer till kritan.
Ingenstans finns kopplingen mellan bloggarna eller Facebooksidorna och den politik som ska skapas. Varför har inte politiker självförtroende nog att på riktigt involvera väljarna? Är det rädslan för att förlora den egna makten som styr och stänger dörren till större medinflytande?

Ett faktum är att vi i dag förväntar oss nya sätt att påverka vare sig vi är kunder, konsumenter, patienter eller medborgare. Partiernas framtid ligger i modet att dra konsekvenserna av de nya beteenden som vuxit fram tack vare 15 års nätanvändande. Det kräver att man utvecklar beslutsprocesser som är anpassade efter nya sätt att gemensamt dela kunskap och engagera sig vilket föder en relevant politik för allt fler.
Men politiken famlar fullständigt. Detta trots att nätet faktiskt bär på möjligheten att vända de dalande medlemssiffrorna.
Den styrka som finns i det kollaborativt skapade missas totalt av samtliga partier i dag. Nätet ger politiken möjligheten att synliggöra och uppdatera den demokratiska processen. Lägg kraft på det i stället för att räkna antal följare på Twitter eller medlemmar i Facebookgrupper. Fångar inte partierna upp detta blir de till valrörelsen 2014 lika ointressanta som hästdroskan var efter att bilen kom.


BRIT STAKSTON

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida