Berit Bölander. Foto: SKPF.
Berit Bölander.  Foto: SKPF.
Jöran Rubensson. Foto: Privat.
Jöran Rubensson.  Foto: Privat.
Äldre kvinna. Foto: Shutterstock.
Äldre kvinna.  Foto: Shutterstock.

Bra mat till äldre sparar miljoner

Publicerad

Kostnaderna för sjukvård i samband med undernäring och dess konsekvenser är lika stora som för fetma och övervikt, cirka 9 miljarder kronor per år. Det finns med andra ord många skäl till att servera bra mat till våra äldre, skriver Jöran Rubensson och Berit Bölander.

Det finns något som är gemensamt för alla former av äldreboenden och det är maten. Ett boende med god och vällagad mat är ett bra boende. Och tvärtom.

Som nu senast när en 92-årig kvinna i Sundsvall fick torftig och oätlig lådmat från kommunen. Besparingar på matkontot leder i slutändan till höga kostnader både för samhälle och individ.  

Bra och näringsrik mat ökar däremot välbefinnandet, minskar behovet av läkemedel och sparar vårddygn.

Cirka 20 procent av de äldre i särskilt boende ger dåliga eller medelmåttliga betyg både på maten och måltiden som en trevlig stund på dagen. Men målet måste naturligtvis vara att maten ska vara närproducerad och individuellt anpassad mat som alla tycker om och äter upp.

Därför måste vi lyfta blicken från tallriken. För måltiderna får inte bara bli en fråga om näringsintag utan också om dofter, färger och smak samt hur vi har det tillsammans när vi äter.

 

Behovet av näringsrik och god mat har även en annan och betydelsefull funktion. Den är en viktig del av vården för att uppnå bästa möjliga effekt av en medicinsk behandling.

Men smaklös kost förvärrar snarare en redan dålig aptit hos många äldre. Resultatet blir sämre hälsa och mer utnyttjande av vårdens resurser. Varannan person på våra äldreboenden bedöms i dag vara drabbade eller i riskzonen för undernäring. Kostnaderna för sjukvård i samband med undernäring och dess konsekvenser är lika stora som för fetma och övervikt, cirka 9 miljarder kronor per år.

Det finns omfattande kunskap om vad äldre bör äta för att hålla sig friska. Dessutom går näringsbrist att åtgärda med ganska enkla medel.

Men matambitionerna hos många kommuner är påfallande låga samtidigt som tv-kanalerna översvämmas av matprogram som visar vad vi ska äta. Här har chefer och politiker med ansvar för äldreomsorgen en viktig uppgift att fylla.

Ty goda exempel visar, vilket bland andra Leif Mannerström påpekat, att det går att erbjuda måltider av god kvalitet utan att kostnaderna skenar i höjden.

 

Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF, och Svenska Kommunal Pensionärers Förbund, SKPF, menar att det nu är dags för ett matlyft i äldreomsorgen. Dessa fem åtgärder vore en bra början:

Återkommande utbildning för berörd personal i grundläggande kost- och näringsfrågor.

Satsa på närproducerade råvaror som tillagas lokalt.

Regelbundna och individuella matgenomgångar av matens kvalitet – en parallell till dagens läkemedelsgenomgångar – som dietister ansvarar för.

Mat som levereras till hemmet ska intas i närvaro av personal.

Satsa på förebyggande hälsobesök i hemmet för att bland annat upptäcka undernäring.

 

Jöran Rubensson

Ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF)

Berit Bölander

Ordförande i Svenska Kommunal Pensionärernas Förbund (SKPF)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag