Den 7 maj 2008 blev Dimitrij Medvedev Rysslands nye president. Samma dag stod det klart att Putin skulle fortsätta att spela en nyckelroll inom rysk politik, nu i egenskap av premiärminister. När president Medvedev den 24 september i år föreslog Putin som regeringspartiet Enade Rysslands presidentkandidat bekräftades det som många länge hade befarat; Putin kommer att återta posten som landets president. Hans fortsatta maktutövning är en katastrof för Ryssland.
Sedan 2008 har Ryssland sjunkit ner i en djup ekonomisk kris. Ekonomin har krympt och miljontals människor har förlorat sina jobb. Priserna har skjutit i höjden, framförallt på offentliga tjänster. Samtidigt har antalet miljardärer fördubblats och sociala och regionala skillnader ökat. Från officiellt håll är det tyst om detta. Att Ryssland skulle vara "på väg att dö ut" är ett begrepp som påstås tillhöra det vilda 90-talet. I stället propagerar regeringen för att landet gått stärkt ur krisen och bekämpat korruptionen. Sanningen är den motsatta.
En av de värsta konsekvenserna av Vladimir Putins styre är att Ryssland sjunkit ner i en avgrund av korruption. Än värre är det faktum att korruptionen bland de högre makthavarna i Ryssland i alla avseenden har blivit ett faktum, utan rättsliga konsekvenser. Putins gamla vänner - även sådana som inte hade någon speciell ställning innan han kom till makten - har alla blivit dollarmiljardärer.

Vid Putins tillträde år 2000 låg Ryssland på plats 82 i Transparency Internationals rankning över global korruption. Under Putins presidentskap gick situationen från att vara dålig till katastrofal. 2009 hade landet halkat ned till plats 146, jämsides med Östtimor, Sierra Leone och Zimbabwe. Transparency International uppskattar att värdet av korruptionsmarknaden i Ryssland uppgår till 300 miljarder dollar, vilket motsvarar en fjärdedel av landets BNP.
När Dmitrij Medvedev blev president 2008 utsåg han "kriget mot korruptionen" till sin prioritet. Sedan dess har Ryssland dalat ytterligare i världsrankningen. Mutor grasserar ohämmat samtidigt som svågerpolitikens omfattning saknar motstycke sedan 1990- talet.

Vid sidan av att genom korruption gynna sig själv och sina vänner är uppnåendet av internationell prestige det viktigaste politiska projektet för Putin. Det kanske mest absurda åtagande som han företagit sig i syfte att sprida internationell glans över Ryssland är vinter-OS i Sotji 2014.
Ryssland är ett vinterns land. Det krävs en rejäl ansträngning för att där hitta platser som aldrig upplever snö eller is. Putin har emellertid lyckats att hitta en sådan - den subtropiska semester­orten Sotji där han beslutat att vinter-OS ska hållas 2014. Utgifterna kommer att överstiga 15 miljarder dollar, varav hälften tas från den ryska federala budgeten. I jämförelse kostade OS i Vancouver två miljarder dollar, och spelen i Salt Lake City och Turin ungefär lika mycket. Nästan hälften av den totala budgeten kommer att gå till byggandet av en motorväg från flygplatsen till en kostnad av 150 miljoner dollar per kilometer.
Långt innan de olympiska spelen inletts har euforin över att Internationella olympiska kommittén (IOK) valt Sotji ersatts med allmän bestörtning hos stadens invånare.
Sotjis fortsatta existens som semesterort har blivit osäker, liksom det framtida livet där för tusentals medborgare. De astronomiska kostnaderna för vinter-OS hotar stadens fortlevnad.
Efter mer än tio år med Putin vid makten är svaret på frågan vad betyder putinism glasklart. Korruption, censur, råvaruberoende, social ojämlikhet och avfolkning av landet. Avputinisering är Rysslands enda väg ur denna återvändsgränd.