VÄRNAR YTTRANDEFRIHETEN. Birgitta Ohlsson skriver i dag "vi måste tydligt försvara konstnären Lars Vilks rätt att yttra sig, skapa och provocera utan att drabbas av censur eller riskera hot och våld". Foto: MAGNUS JÖNSSON och BERTILERICSON/SCANPIX
VÄRNAR YTTRANDEFRIHETEN. Birgitta Ohlsson skriver i dag "vi måste tydligt försvara konstnären Lars Vilks rätt att yttra sig, skapa och provocera utan att drabbas av censur eller riskera hot och våld".  Foto: MAGNUS JÖNSSON och BERTILERICSON/SCANPIX

Birgitta Ohlsson: Yttrandefriheten är kompromisslös

Publicerad
Uppdaterad
Det är bara tolv år sedan en debatt om religionen, konsten och yttrandefrihetens gränser blossade upp i Sverige. Elisabeth Ohlson-Wallin stod i centrum med sin fotoutställning "Ecce Homo". Tolv fotografier av klassiska bibliska situationer tolkades i ny tappning med homo, bi- och transpersoner i huvudrollerna. Kristendomens kärleksbudskap klädd i modern skepnad väckte heta känslor både inom kyrkan, i riksdagen och runt köksborden.

Utställningen visades
i Uppsala domkyrka av domprästen Tuulikki Koivunen Bylund, i dag biskop i Härnösand. Koivunen Bylund kritiserades av vissa kollegor som menade att hon begick hädelse och Livets Ord ordnade förbönsmöten. Påven ställde in dåvarande ärkebiskop KG Hammars besök i Vatikanen efter att Hammar gett sitt stöd åt Ecce Homo-visningen i Uppsala domkyrka.

På Norrköpings Stadsmuseum året därpå uppstod tumult vid utställningen av fotografierna. Flera personer misshandlades på plats. Hundratals motdemonstranter slöt upp och kastade grus och skrek könsord efter Elisabeth Ohlson-Wallin, som även mordhotades vid flera tillfällen. När Ecce Homo visades i den svenska riksdagen, på initiativ av den tvärpolitiska gruppen för homosexuellas rättigheter, utbröt våldsam debatt. Ecce Homo har genom åren utsatts för attentat, fotografier har vandaliserats och enskilda museitjänstemän hotats.

Nu är debatten i gång igen. Den mordhotade konstnären Lars Vilks hus utsattes i veckan för en brandbomb och han attackerades brutalt vid en föreläsning på Uppsala Universitet. I Vetlanda ville nyligen frireligiösa kristna predikanter ordna bokbål och bränna författaren Jonas Gardells "Bok om Gud". Debatten är inte unik för Sverige. Precis samma diskussion om konstens utmaningar, gränser och provokationer förekommer i hela Europa. 2005 valde Världskulturmuseet i Göteborg att plocka ner tavlan "Scène d'Amour" av Louzla Darabis efter påtryckningar från muslimer. Samma tavla har censurerats i Frankrike då franska pensionärer protesterade mot tavlans, i deras tycke omoraliska, samlagsmotiv.

Yttrandefriheten föddes i Europa.
Den fria konsten såg ljuset på europeisk mark. Det fria ordet ska vårdas, värnas och vurmas passionerat i den Europeiska unionen. Därför måste vi tydligt försvara konstnären Lars Vilks rätt att yttra sig, skapa och provocera utan att drabbas av censur eller riskera hot och våld. På samma sätt har de som ogillar det han gör rätten att debattera, bojkotta och argumentera mot hans konst. I ett fritt samhälle är vi fria att tycka vad vi vill om olika konstverks kvalitet.
Denna artikel handlar inte om att försvara Vilks konst, utan är ett försvar för Lars Vilks rätt att använda sin konst för att yttra sig. I en demokrati är vi fria att kritisera och debattera innehållet i konst, artiklar och böcker. Men vi får aldrig acceptera att människor skräms till tystnad av extremister. Yttrandefriheten utgör grundbulten i vår demokrati.

Nästa vecka hängs den mest kända tavlan från Ecce Homo-utställningen "Nattvarden" upp på mitt tjänsterum på Rosenbad. På bilden avbildas Jesus med pumps och pudervippa, omgiven av transvestiter. Minnet är kort. Vi får inte glömma att för tolv år sedan väckte fotografiet ramaskri. I dag betraktas bilden som en modern klassiker i den svenska fotokonsten. Tiderna förändras och vi med dem. Men det sker aldrig av sig själv. Historien lär oss att vi som är folkvalda har ett särskilt ansvar att försvara yttrandefriheten när den hotas.


BIRGITTA OHLSSON
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag