Det är bara tolv år sedan en debatt om religionen, konsten och yttrandefrihetens gränser blossade upp i Sverige. Elisabeth Ohlson-Wallin stod i centrum med sin fotoutställning "Ecce Homo". Tolv fotografier av klassiska bibliska situationer tolkades i ny tappning med homo, bi- och transpersoner i huvudrollerna. Kristendomens kärleksbudskap klädd i modern skepnad väckte heta känslor både inom kyrkan, i riksdagen och runt köksborden.
Utställningen visades i Uppsala domkyrka av domprästen Tuulikki Koivunen Bylund, i dag biskop i Härnösand. Koivunen Bylund kritiserades av vissa kollegor som menade att hon begick hädelse och Livets Ord ordnade förbönsmöten. Påven ställde in dåvarande ärkebiskop KG Hammars besök i Vatikanen efter att Hammar gett sitt stöd åt Ecce Homo-visningen i Uppsala domkyrka.
På Norrköpings Stadsmuseum året därpå uppstod tumult vid utställningen av fotografierna. Flera personer misshandlades på plats. Hundratals motdemonstranter slöt upp och kastade grus och skrek könsord efter Elisabeth Ohlson-Wallin, som även mordhotades vid flera tillfällen. När Ecce Homo visades i den svenska riksdagen, på initiativ av den tvärpolitiska gruppen för homosexuellas rättigheter, utbröt våldsam debatt. Ecce Homo har genom åren utsatts för attentat, fotografier har vandaliserats och enskilda museitjänstemän hotats.
Nu är debatten i gång igen. Den mordhotade konstnären Lars Vilks hus utsattes i veckan för en brandbomb och han attackerades brutalt vid en föreläsning på Uppsala Universitet. I Vetlanda ville nyligen frireligiösa kristna predikanter ordna bokbål och bränna författaren Jonas Gardells "Bok om Gud". Debatten är inte unik för Sverige. Precis samma diskussion om konstens utmaningar, gränser och provokationer förekommer i hela Europa. 2005 valde Världskulturmuseet i Göteborg att plocka ner tavlan "Scène d'Amour" av Louzla Darabis efter påtryckningar från muslimer. Samma tavla har censurerats i Frankrike då franska pensionärer protesterade mot tavlans, i deras tycke omoraliska, samlagsmotiv.
Yttrandefriheten föddes i Europa. Den fria konsten såg ljuset på europeisk mark. Det fria ordet ska vårdas, värnas och vurmas passionerat i den Europeiska unionen. Därför måste vi tydligt försvara konstnären Lars Vilks rätt att yttra sig, skapa och provocera utan att drabbas av censur eller riskera hot och våld. På samma sätt har de som ogillar det han gör rätten att debattera, bojkotta och argumentera mot hans konst. I ett fritt samhälle är vi fria att tycka vad vi vill om olika konstverks kvalitet.
Denna artikel handlar inte om att försvara Vilks konst, utan är ett försvar för Lars Vilks rätt att använda sin konst för att yttra sig. I en demokrati är vi fria att kritisera och debattera innehållet i konst, artiklar och böcker. Men vi får aldrig acceptera att människor skräms till tystnad av extremister. Yttrandefriheten utgör grundbulten i vår demokrati.
Nästa vecka hängs den mest kända tavlan från Ecce Homo-utställningen "Nattvarden" upp på mitt tjänsterum på Rosenbad. På bilden avbildas Jesus med pumps och pudervippa, omgiven av transvestiter. Minnet är kort. Vi får inte glömma att för tolv år sedan väckte fotografiet ramaskri. I dag betraktas bilden som en modern klassiker i den svenska fotokonsten. Tiderna förändras och vi med dem. Men det sker aldrig av sig själv. Historien lär oss att vi som är folkvalda har ett särskilt ansvar att försvara yttrandefriheten när den hotas.
BIRGITTA OHLSSON
