I mars 2009 avslog Migrationsverket en asylansökan från en kvinna från Kenya. Kvinnan har för de svenska myndigheterna berättat om hur hon under åtta års tid levde ihop med en annan kvinna i Kenya, att varken hennes egna eller den andra kvinnans föräldrar accepterade förhållandet, att grannar och andra hotade dem och att paret fick höra att de var ”konstiga och onda”.
Efter en period av alltmer aggressiva hot sattes kvinnornas hus i brand i februari 2008. Den nu asylsökande kvinnans partner brändes inne.

Efter detta sökte sig den överlevande kvinnan till Sverige och sökte asyl.
Men Sverige tycker alltså inte att hon har tillräcklig grund för att för stanna. Migrationsverket redogör i sitt avslagsbeslut för att Kenya är ett land där homosexualitet är förbjudet. Mot bakgrund av kvinnans berättelse konstaterar Migrationsverket att kvinnan söker asyl i första hand för att hon känner ”välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning”.
Det låter rimligt.
Men sedan upphör rimligheterna i Migrationsverkets beslut. Myndigheten skriver, efter att ha återgivit kvinnans berättelse om hoten hon och hennes partner utsatts för: ”Trots hoten kunde ni inte acceptera att dölja er sexuella läggning utan valde istället att propagera för era rättigheter.”
Migrationsverket fortsätter: ”…du och din partner NN [HAR] bott tillsammans mellan 2000-2008. Du uppger att ni under flera års tid visat ert förhållande öppet. (…) Det har inte framkommit att det faktiskt hänt er något förutom att folk, såväl grannar som folk på stan, trakasserade er och sa att ni var konstiga och onda samt hotade er.”
Det är förstås ett bisarrt stycke myndighetstext. Migrationsverket talar om för kvinnan att det faktiskt inte "hänt er något” – trots att man tio rader längre upp refererat hur hennes partner bränts inne, och i samma mening konstaterar att paret både trakasserats och hotats.
Därefter följer ett närmast obegripligt grymt stycke.
Migrationsverket ifrågasätter kvinnans skildring av partnerns död. Detta eftersom det anses motstridigt att kvinnan dels uppgivit att ”huset var i brand, dörren låst och NN hemma”, och dels att ”huset nästan var nedbränt” när hon kom hem.
Utan att för ett ögonblick reflektera över svårigheten att exakt registrera och redogöra för händelseförloppet då man får uppleva hur den man älskar bränns till döds, går Migrationsverket snabbt vidare till att påstå att kvinnan ”inte gjort sannolikt att [HON] vid ett återvändande till hemlandet skulle komma att utsättas för förföljelse av både sådan art och omfattning så att [HON] skulle kunna anses vara flykting”.

I Sverige ska det vara möjligt att få asyl om man förföljs på grund av sexuell läggning eller kön. Men i verkligheten ser det annorlunda ut. RFSL jobbar sedan många år med att hjälpa asylsökande hbt-personer genom asylprocessen. Kvinnan från Kenya är en av de mellan 50 och 60 personer som vi årligen har kontakt med på detta sätt. För drygt en månad sedan hade hennes fall nått Migrationsöverdomstolen.
Beslut: inget prövningstillstånd.
Migrationsdomstolens avgörande, som gick helt på Migrationsverkets linje, står fast. Kvinnan gömmer sig nu i Sverige och fruktar för sitt liv om hon tvingas återvända till Kenya.

Hanteringen av den kenyanska kvinnans fall och hennes erfarenheter av de svenska myndigheterna är inte på något sätt unikt. De stora problemen med att säkerställa att lagen efterlevs och den ofta rättsosäkra behandlingen av asylsökande hbt-personer var anledningen till att vi valde att lyfta asylpolitiken som ett av våra prioriterade områden under årets valrörelse.
Tobias Billström. Foto: Sven LindwallTobias Billström (M) har varit migrationsminister under den senaste mandatperioden. I förra veckan fick han förnyat förtroende av Fredrik Reinfeldt. RFSL hoppas nu att Billström under kommande mandatperiod – till skillnad från den nyss avslutade – tydligare tar sitt ansvar som minister.
Migrationsverket måste följa asyllagen i sin myndighetsutövning.

I Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring 2006 nämndes särskilt hbt-personers svåra situation på många platser i världen, och att FN:s arbete mot detta skulle stärkas. I tisdagens regeringsförklaring saknades detta helt.
Angående asylpolitiken sade Reinfeldt för fyra år sedan: ”Sverige skall ha en human flyktingpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Rätten till asyl skall värnas och den utveckling vi ser i Europa, mot mer av stängda gränser, skall motverkas.”
I tisdagens regeringsförklaring hade formuleringen ändrats till ”Regeringen vill att Sverige ska ha en human, rättssäker och ordnad asylpolitik. Sverige ska vara en fristad för människor som flyr undan förföljelse och förtryck.”
Det är inte så svårt att tolka detta som ett utryck för en mer restriktiv hållning.
Vi hoppas att vi har fel i den tolkningen.

ULRIKA WESTERLUND är ordförande i RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.