Damunderklädesexperten Naomi McGill skriver att hon är glad över behåupproren i
Saudiarabien och Storbritannien. "Det är ett tecken på kvinnors växande
ekonomiska och sociala inflytande", skriver hon. Foto: SCANPIXFörändringens vind blåser över världen. I Saudiarabien fick högskolelektorn Reem Assad nog av de hårda reglerna som omgärdar försäljningen av underkläder. Där finns nästan enbart manliga expediter, inga provrum och de stränga morallagarna gör att bilderna på förpackningarna är överklistrade.
Reem Asaad startade en Facebookgrupp där hon uppmanar till bojkott. Den fick snabbt internationell uppmärksamhet, från Malmö till Sydney visar kvinnor sitt stöd för att saudiskor ska kunna sälja damunderkläder och komma ut i arbetslivet.
Resultatet av kampanjen blev en kurs. Samtidigt som invånarna är på väg att lämna staden Jeddah för sommarsemestern kommer 100 saudiska kvinnor nu i juni att få lära sig att passa ut och sälja damunderkläder. Som branschexpert hjälper jag Reem Assad med kursen. Jag kommer att flyga ner och leda detta "boob camp".
I Storbritannien blåser en annan förändringsvind som utlöst raseri vid galgarna på underklädesavdelningarna på affärskedjan Marks & Spencer. Anledningen: välutrustade kvinnor med stora kupstorlekar tvingades betala två pund mer för sin behå än de med mindre byst. Även detta har lett till en underklädeskampanj på Facebook: "The busts for justice campaign".
Svenska Ulrika Jonsson kastade sig in i den storbystade debatten genom att skriva en artikel i Daily Mail. Det var till slut ökända The Sun och en hop med deras "sidan tre"-flickor som utropade sig som segrare i kriget mot "straffskatten" på stora behåar och deklarerade en DD Day 64 år efter segerdagen i andra världskriget (VE Day).
Men varför handlar upproren om just underkläder och inte exempelvis skor?
Jag tror att det beror på att behån är en produkt bara för kvinnor. Det gör det enklare att samla konsumentkraften från den kvinnliga befolkningen i en riktning. Produkten är en nödvändighet och icke-politisk, i sig har den ingen annan agenda än komfort och skydd.
De båda framgångsrika Facebookkampanjerna är ett tecken på att kvinnor nu jobbar på egen hand, tjänar pengar och ställer krav när de handlar.
Det är den nya behåekonomin där kvinnorna ställer krav på storlek, pris och service. I den är toleransen för oschyssta handelsprinciper och dålig service mycket låg.
Kvinnorna får mer makt när deras pengar börja cirkulera i ekonomin. Då utmanas stela strukturer och diskriminerande regler.
De saudiska männen kommer också att märka att det finns pengar att tjäna på en liberalisering av lagarna som reglerar underklädeshandeln. Se bara på Syrien där den industrin blomstrar. Ökad jämställdhet blir en biprodukt.
Samtidigt finns det anledning att hålla ögonen på denna fråga som i Storbritannien drivits hårdast av "sidan tre"-flickor och en tidning som Marks & Spencer själva annonserar i. Det finns en risk för backlash.
Det är nu över 30 år sedan som kvinnor började bränna sina behåar för att demonstrera och kräva sin plats i samhället. Nu på 2000-talet ser vi åter ett uppsving för behån som symbol för kvinnors påverkan i samhället.
Jag vågar påstå att möjligheten att välja underkläder utan att besväras av diskriminering eller ekonomiska hinder är på väg att bli en hörnsten i ett fritt och öppet samhälle.
Händelserna i Storbritannien och Saudiarabien är ett tecken på kvinnors växande ekonomiska och sociala inflytande. Det är underbart att se.
Jag ser fram emot fler behåuppror i framtiden.
Naomi McGill är grundare av underklädesmärket Harlette De Falaise och har tidigare jobbat på investmentbank. Bland hennes kunder finns många australiska tv-stjärnor. Hon bloggar på harlette.wordpress.com
NAOMI MCGILL
Naomi McGill är grundare av underklädesmärket Harlette De Falaise och har
tidigare jobbat på investmentbank. Bland hennes kunder finns många australiska
tv-stjärnor. Hon bloggar på harlette.wordpress.com
