Besöka kyrkor är en folkrörelse

Publicerad
I Drev gamla kyrka i Småland möts besökaren av att det ovanför bänkarna hänger kransar från barnkistor från 1800-talets första hälft. Lappar med barnens namn är fästade vid kransarna. Tanken svindlar. I rummet blir känslan av ett möte med en annan tid och dess människor så tydlig och laddad. Här vävs upplevelsen av det konstnärliga och det historiska, det andliga och existentiella samman.
I ett debattinlägg i Expressen (11 november) skriver Jakob Heidbrink om landets kyrkor. Han frågar sig varför kyrkorna är skyddade. Drevs kyrka exemplifierar de värden som finns i kyrkorna. Det kan konstateras att det kyrkliga kulturarvet är Sveriges största sammanhållna kulturarv. Sverige har, som få andra länder, kyrkor och välbevarade föremål som i ett internationellt perspektiv saknar motstycke. Att kyrkorna dessutom har ett tusenårigt obrutet bruk är i sig en del av arvet. Vi vet från aktuella undersökningar att kyrkorna betyder mycket för människor i vårt land idag. Åtta av tio svenskar anser att kyrkan symboliserar viktiga händelser i livet. Det är en folkrörelse att besöka kyrkor och intresset snarare ökar än minskar!

Svenska kyrkan
förvaltar knappt 3400 kyrkobyggnader, 2900 är skyddade enligt kulturminneslagen (4 kap.). Till kyrkorna hör ofta en kyrkogård och andra byggnader som finns på kyrktomten. Lagskyddet finns till för allas skull. För detta kulturarv utgår statlig ersättning för antikvariska merkostnader. Pengarna finns för att ta hand om och värna den gemensamma angelägenhet som kyrkorna är.

Något som är bekymmersamt
är att medel som haft stor betydelse för det kyrkliga kulturarvet nu försvinner. Jakob Heidbrink skriver att det inte är rimligt att den skattefrihet, som gällt de tillgångar som Svenska kyrkan har i form av exempelvis skog, skulle fortsätta. Men det inte är skattefriheten i sig som är viktig. Det saken handlar om är att när skattefriheten tas bort, behöver det kyrkliga kulturarvet kompenseras med motsvarande medel. Har då inte Svenska kyrkan ett eget ansvar? Jo, absolut! Det är ett ansvar som Svenska kyrkan, genom medlemsavgifterna, tar genom att själv stå för över hälften av de antikvariska merkostnaderna, förutom löpande underhåll.

I kyrkorna pågår över landet ett rikt liv. Gudstjänster och meditation. Musik och drama. Samtal och enskilda besök. Varje dag är det tre konstvernissager någonstans i Svenska kyrkan. Och det görs flera besök i gudstjänster än på bio. Ett av landets populäraste utflyktsmål är vid sidan av nöjesparker – en kyrka.

Boel Hössjer Sundman
Präst, samordnare av kulturarvsfrågor, Svenska kyrkan

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag