ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Besöka kyrkor är en folkrörelse

ANNONS:
I Drev gamla kyrka i Småland möts besökaren av att det ovanför bänkarna hänger kransar från barnkistor från 1800-talets första hälft. Lappar med barnens namn är fästade vid kransarna. Tanken svindlar. I rummet blir känslan av ett möte med en annan tid och dess människor så tydlig och laddad. Här vävs upplevelsen av det konstnärliga och det historiska, det andliga och existentiella samman.
I ett debattinlägg i Expressen (11 november) skriver Jakob Heidbrink om landets kyrkor. Han frågar sig varför kyrkorna är skyddade. Drevs kyrka exemplifierar de värden som finns i kyrkorna. Det kan konstateras att det kyrkliga kulturarvet är Sveriges största sammanhållna kulturarv. Sverige har, som få andra länder, kyrkor och välbevarade föremål som i ett internationellt perspektiv saknar motstycke. Att kyrkorna dessutom har ett tusenårigt obrutet bruk är i sig en del av arvet. Vi vet från aktuella undersökningar att kyrkorna betyder mycket för människor i vårt land idag. Åtta av tio svenskar anser att kyrkan symboliserar viktiga händelser i livet. Det är en folkrörelse att besöka kyrkor och intresset snarare ökar än minskar!

Svenska kyrkan
förvaltar knappt 3400 kyrkobyggnader, 2900 är skyddade enligt kulturminneslagen (4 kap.). Till kyrkorna hör ofta en kyrkogård och andra byggnader som finns på kyrktomten. Lagskyddet finns till för allas skull. För detta kulturarv utgår statlig ersättning för antikvariska merkostnader. Pengarna finns för att ta hand om och värna den gemensamma angelägenhet som kyrkorna är.

Något som är bekymmersamt
är att medel som haft stor betydelse för det kyrkliga kulturarvet nu försvinner. Jakob Heidbrink skriver att det inte är rimligt att den skattefrihet, som gällt de tillgångar som Svenska kyrkan har i form av exempelvis skog, skulle fortsätta. Men det inte är skattefriheten i sig som är viktig. Det saken handlar om är att när skattefriheten tas bort, behöver det kyrkliga kulturarvet kompenseras med motsvarande medel. Har då inte Svenska kyrkan ett eget ansvar? Jo, absolut! Det är ett ansvar som Svenska kyrkan, genom medlemsavgifterna, tar genom att själv stå för över hälften av de antikvariska merkostnaderna, förutom löpande underhåll.

I kyrkorna pågår över landet ett rikt liv. Gudstjänster och meditation. Musik och drama. Samtal och enskilda besök. Varje dag är det tre konstvernissager någonstans i Svenska kyrkan. Och det görs flera besök i gudstjänster än på bio. Ett av landets populäraste utflyktsmål är vid sidan av nöjesparker – en kyrka.

Boel Hössjer Sundman
Präst, samordnare av kulturarvsfrågor, Svenska kyrkan
Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar: