Kommunerna skryter om sitt miljöengagemang, men importerar samtidigt skolmat av tveksamhet kvalitet från hela världen.
Miljön och eleverna blir förlorare när priset sätts i första rummet, skriver Bert Karlsson.
"Skulle kommunerna gå samman i gemensamma upphandlingar skulle vi få Europas största matkedja - och på det sättet pressa priserna ordentligt."
De svenska kommunerna är riktiga miljövänner. Åtminstone vill de ge sken av det. De kör bilar som går på gas och etanol och skryter om sitt engagemang i olika miljöfrågor. Vad kommunerna inte talar om är skolmaten. Och det är just där som den största miljöbesparingen kan göras.
För tillfället flyger och transporterar kommunerna mat från hela världen till skolorna i landet. Knappt någon råvara är svensk. De plockar fiskpinnar från Kina, kött hämtas från Polen, Argentina och Ungern, kyckling transporteras från Thailand och lax köps in från Chile. Listan kan, tyvärr, göras lång. Kommunerna köper in det billigaste. Eller åtminstone vad de tror är billigast.
Allt beror på en enda sak - och det är okunskap.
Det finns inget som helst kvalitetstänkande bakom kommunens upphandlingar. Allt ska kosta så lite som möjligt och då får kvaliteten komma i andra hand. De som drabbas är skolbarnen. Det är de som får mat med tillsatser, det är de som får råvaror av sämre kvalitet och smak.
Det behöver inte vara så här. Ett utmärkt exempel är Annerstaskolan i Flemingsberg. Den prisades nyligen för den bästa skolmaten i landet - och all mat var närproducerad. Dessutom var det till samma pris som mat från hela världen hade kostat.
Arbetet med matglädje lönade sig - och allt startade med en idé om att lära barnen hur god och nyttig hemlagad mat kan vara. Halvfabrikaten byttes ut, köket gjordes om och föräldrarna bjöds in till skolan för att få testa maten.
Många andra kommuner satsar däremot på cook and chill-principen. Barnen erbjuds halvfabrikat av usel kvalitet, som värms upp endast en gång. Och skulle barnen inte äta maten går den inte att värmas upp en gång till utan slängs med soporna. Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand säger att maten är så dålig att den inte ens duger att mata grisar med. Oerhört stora mängder mat och pengar försvinner på detta sätt med sopbilen. I längden är det en miljökatastrof som stormar fram.
Inte heller tillsatserna som ditt barn eller barnbarn sätter i sig varje dag kontrolleras. Under ett avsnitt med Matakuten på Gotland kontrollerades barnens mat under en vecka. Skrämmande 65 tillsatser hittades, många av det slag som absolut inte ska ätas av barn.
Vad gör livsmedelsverket? Svaret är ingenting.
Det finns ingen myndighet eller enhet hos kommunerna som kontrollerar tillsatserna i svensk mat. Det är livsmedelsindustrin själv som gör det. Det går att dra paralleller med läkemedelsindustrin. Där får vissa läkemedel absolut inte kombineras med andra, för då kan människorna utsättas för livsfara eller till och med dö. Det struntar livsmedelsindustrin i. Ingen vet vad en cocktail av 65 olika tillsatser från maten gör när de mixas i ett barns kropp. Det finns helt enkelt ingen forskning i ämnet. Nu börjar dock livsmedelstillverkarna att vakna. Med Dafgårds i spetsen börjar industrin att plocka bort tillsatserna i maten som produceras.
Danmark har redan förbjudet skadliga transfetter, men Sverige har kvar dem. Och när vi gick med i EU kom helt plötsligt förbjudna Azofärger, som används exempelvis i barnens godis och läsk, tillbaka i användningen.
Det som måste till är någon som kontrollerar livsmedlen - och ser till att regler och lagar följs. För annars blir det som att ha hastighetsbegränsningar utan att någon kontrollerar att gränserna följs. Kommunförbundet hade länge en man som kunde ha tagit striden och en debatt med industrin i dessa frågor. Men när han gick i pension ersattes inte tjänsten. Det var helt enkelt inte tillräckligt viktigt.
Det som är positivt är dock att skolorna med bäst mat i längden också kommer att vara de skolor som får flest elever. Den konkurrenssituationen kommer bara att gynna utvecklingen mot bättre skolmat för barnen.
Skulle också kommunerna gå samman i gemensamma upphandlingar skulle vi få Europas största matkedja - och på det sättet pressa priserna ordentligt.
Det skulle ge barnen svenskproducerad mat med både kvalitet och smak. Till samma priser som förr.
Bert Karlsson
Bert Karlsson är programledare för Matakuten i TV4 som har säsongspremiär måndag den 28 september.