Strax före valet hade en film premiär på biografen Zita i Stockholm. Den heter "Carl Bildt - en trovärdig man?" och är gjord av filmaren Maj Wechselmann.
Filmen är en anklagelseakt.
Den handlar om det svenska oljebolaget Lundin Oil där Carl Bildt satt i styrelsen för cirka tio år sedan. Den handlar om kriget i södra Sudan, där Lundin letade efter olja. Den handlar om Lundins - och därmed Carl Bildts - skuld i de omfattande folkrättsbrotten mot de civila i området.
Det är en stark film. Det finns egentligen bara ett problem med den.
Filmen är till största del ett falsarium.
Jag vet detta eftersom Maj Wechselmann använder sig av mitt filmmaterial för att leda sin tes i bevis. Jag var den enda svenske filmaren på plats i Sudan år 2001, det år som filmen till stor del handlar om.

Maj Wechselmann har valt att förvanska historien, att utesluta viktiga aktörer i sin berättelse, att förfalska vittnesmål och manipulera bildmaterialet. Det är en form av "journalistik" som vi inte har sett sedan Sovjetunionen och DDR gick i graven.
Kriget i södra Sudan innebar ett ohyggligt lidande för civilbefolkningen, som främst utgörs av fattiga bönder och boskapsskötare. De befann sig mitt i striderna mellan gerillan SPLA och milisgrupper som dödade på uppdrag av regeringen i Khartoum.

De som bodde på gerillakontrollerad mark angreps av milisen. De som bodde på miliskontrollerad mark angreps av gerillan.
Det var Sudankrigets enkla logik.
När jag var där 2001 träffade jag civila som bodde i ett område som kontrollerades av en regeringsanknuten milisgrupp. För dem var gerillan SPLA det stora problemet. De berättade i min kamera hur gerillan attackerade dem, stal deras boskap, dödade och plundrade. De nämnde gerillans lokale befälhavare vid namn.
Det var ett starkt vittnesmål.
När Maj Wechselmann kontaktade mig för att köpa delar av mitt filmmaterial var denna sekvens naturligtvis viktig. Jag var noga med att understryka för henne vilka de intervjuade var, under vilka omständigheter jag hade träffat dem och att de talade om gerillan, inte regeringens milis. Jag försåg henne med en korrekt översättning av dialogen.

När jag fick se sekvensen i hennes färdiga film kunde jag knappt tro mina ögon. Namnet på gerillans befälhavare finns inte med. De intervjuade presenteras som offer för regeringsmilisen, inte gerillan. Deras vittnesmål framstår som riktat mot den milisgrupp som Lundin hade anlitat för sitt beskydd. Det är en total förfalskning.
Inte någonstans i filmen nämner Maj Wechselmann över huvud taget gerillan SPLA. Den existerar inte i hennes historieskrivning, trots att den var huvudaktör i södra Sudan.
Det är som att göra en film om kriget i Afghanistan utan att nämna talibanerna.

Maj Wechselmann har också klippt mitt filmmaterial på ett så försåtligt sätt att det ser ut som om Lundin Oils dåvarande vd Ian Lundin befinner sig tillsammans med Sudans president Bashir. Kanske en bagatell - men en journalistiskt ohederlig sådan.
Jag filmade nämligen de båda männen på olika platser och vid två helt olika tillfällen.
Med sin förfalskade version av kriget i södra Sudan ansluter sig Maj Wechselmann till den starka kristna lobbygrupp som försöker få kriget att framstå som om SPLA-gerillan var utan skuld och knappt verksam. Enligt den kristna lobbyn utgår all ondska från Khartoum. Detta är en historieförfalskning som ingår i en mycket större plan som handlar om maktkampen mellan kristen mission och islam i Afrika, men det är en annan historia.

Jag känner mig lurad, men har delvis mig själv att skylla. Kolleger varnade mig för Maj Wechselmanns metoder. Jag borde ha tagit varningarna på allvar.


BENGT NILSSON

BENGT NILSSON är journalist med bak-
grund på SVT och Dagens Nyheter. Han har
bevakat konflikten i Sudan sedan 1983.